Skaka tass på att värna svensk djursjukvård

Det är tydligt att den ökade efterfrågan på diverse slags djursällskap kommer leda till ett ökat tryck på djursjukvården.

Många väljer att skaffa nya familjemedlemmar under coronapandemin. De ska tas hand om även efter krisen.

Många väljer att skaffa nya familjemedlemmar under coronapandemin. De ska tas hand om även efter krisen.

Foto: Marko Säävälä/TT

Ledare2020-07-29 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Framöver blir det svårare att glömma bort att köpa hundmaten när veckohandlingen görs i Skellefteå.

I alla fall om man provienterar vid ICA Maxi, som nu erbjuder särskilda ”hundparkeringar” utanför butiken. Därmed blir det första butiken i Norrland som erbjuder tjänsten till människans bästa vän. 

Burarna är både stöldsäkra och temperaturanpassade, rapporterar Aftonbladet (8/7). Matte och husse kan till och med kolla hur det är med älskling-pälsklingen via en app i sin smartphone. 

Hundcurling eller bara ännu ett sätt att erbjuda bättre service både till människa och till hund? Kanske mittemellan.

Det är inte bara en matvarubutik i Skellefteå som visar större intresse för djur. Coronakrisen har gjort att försäljningen av djur har ökat i bland annat Sverige och Finland. Lantbrukstidningen ATL rapporterar att det under våren sålts fler hästar än hundar (22/7). 

Agria Djurförsäkringar har under våren registrerat 19 procent fler nya försäkringar för hästar än under motsvarande period förra året, medan det är 17 procent fler sålda försäkringar för hundar. För att inte nämna smådjursförsäkringar som ökade med hela 30 procent. Det är många kaniner, marsvin, hamstrar, fåglar och råttor som funnit nya hem. 

Det är alltså inte bara bygg- och trädgårdsvaruhusen som täljer guld i tider av hemmasittande och inställda resor.

Samtidigt kommer det varningslarm om både vårdköer för djur och brist på veterinärer, som riskerar att få allvarliga konsekvenser både för husdjur och för ägare. Ett av problemen under våren har varit att sövningsläkemedlet propofol har fått användas inom coronavården vilket lett till brist för djursjukvården (GP 11/7). 

Detta efter en uppmaning i april från Läkemedelsverket, som lett till uppskjutna kirurgiska ingrepp för allehanda slags pälsbollar. 

Samtidigt har Sveriges Radio rapporterat om brist på veterinärer och legitimerade djursjukskötare (11/7). Sveriges lantbruksuniversitet tar årligen in 100 veterinärstudenter varje år, medan rekryteringsbehovet uppges vara tre gånger så stort.

Bristen på personal gör att det blir svårare att erbjuda jourservice på udda tider och att arbetsmiljöhälsan inom branschen är pressad. En lösning hade kunnat vara att låta fler utländska veterinärer arbeta i Sverige, men Svensk Djursjukvård beskriver i sin branschrapport för 2019 det krångliga och tidskrävande att beviljas arbetstillstånd i Sverige.

Det är dock inte bara veterinärer det är brist på. Svenska Veterinärförbundet varnade tidigare i somras för att den stora efterfrågan på exempelvis hundar har lett till ökad både legal och illegal införsel till Sverige. Svenska kennlar och hunduppfödare kan inte avla i tillräcklig omfattning för att möta efterfrågan. 

I stället möter den svarta marknaden och ideella organisationer som arbetar med att rädda djur utomlands det svenska suget efter nya familjemedlemmar, både vad gäller valpar och vuxna hundar.

Att köpa hund genom hundsmuggling eller genom så kallade valpfabriker kan leda till stora konsekvenser om djuren har skiljts från sin mamma alldeles för tidigt eller om vaccinering inte gjorts. 

Det är tydligt att den ökade efterfrågan på diverse slags djursällskap kommer leda till ett ökat tryck på djursjukvården. Därmed måste en massiv ökning av utbildningsplatser finansieras. 

Regeringen borde skaka tass på att garantera framtiden för svensk djursjukvård. 

Annars riskerar regeringen både skäll och skall.