Vårdteknik och mediciner utvecklas kontinuerligt. 

Det som för inte alltför lång tid sedan var svårt eller omöjligt, är rutin i dag. Och redan i dag förbereds morgondagens medicinska mirakel.

Vissa framsteg handlar om teknisk utveckling. Andra handlar om en beteendekulturell förändring, som i fallet med de förändrade vårdmötena i Västerbotten där de fysiska vårdmötena minskat drastiskt de senaste månaderna. 

I stället för tidskrävande resor till och från vården har digitala vårdmöten kunnat ersätta en hel del fysiska träffar.

Från 12 pilotenheter som har kunnat erbjuda videomöten finns det nu hela 40 kliniker och mottagningar i länet som kan erbjuda digitala vårdbesök. Därmed bibehålls patientkontakten och sjukdomsläge kan diskuteras mellan patient och sjukvårdspersonal. 

Bland de som använt sig av distanstekniken finns ungdomshälsan, ungdomsmottagningar, primärvårdens dietister, hud och STD-mottagningen och stressrehabiliteringen, meddelar Region Västerbotten i ett pressmeddelande.

Den digitala utvecklingen kommer inte att rullas tillbaka. 

När rutinerna väl sitter finns det ingen anledning att återgå till fysiska besök för de som inte behöver det, även efter att pandemin har lagt sig. Det sparar tid både för vården och för patienterna och därmed kan resurser i stället läggas på annat än slentrianmässiga besök. 

Att kunna få kvalificerad sjukvård i sitt eget hem via videolänk är onekligen en individualisering av sjukvården.

Region Västerbotten är också centrum för medicintekniska genombrott. I ett pressmeddelande tidigare i somras berättade regionen om hur Kirurgcentrum var först i världen med att använda ett helt nytt verktyg vid operation av bukspottskörteln. 

– Det nya instrumentet är mycket kortare och kan föras in i gången av bukspottskörteln under operationen och se tumören så att vi kan skräddarsy ingreppet. Denna nya teknik medför att vi ofta gör omfall under operationen vilket både minskar riskerna för patienterna då vi får en mer detaljerad vy med det nya verktyget och dessutom är det smidigare för kirurgen, vilket är helt fantastiskt, berättade överläkaren Urban Arnelo som är verksamhetschef på Kirurgcentrum.

Från ett instrument på nästan tre meter till 70 centimeter har proceduren blivit mer lätthanterlig, säker och precis. Att Västerbotten kunnat vara först med utvecklingen är till heder för glesbygdssjukvården.

Att tekniken, både den digitala och den medicintekniska, kommer att bli viktigare i framtiden är självklart. 

I en situation med en åldrande svensk befolkning kommer det att bli huggsexa om personalresurserna. Att Västerbotten kan ligga i framkant vad gäller ny teknik och användning är givetvis en fördel i rekryteringskampen, men i det stora hela kommer glesbygden troligtvis framöver att få än svårare att rekrytera specialkompetens. 

Med den digitala tekniken finns det ingen anledning för sjukvårdspersonal som är anställd av regionen, om regionerna i framtiden kommer att vara huvudmän för sjukvården det vill såga, att arbeta från Västerbotten. 

I ett sådant framtidsscenario behöver inte ens sjukvårdspersonal sitta i eller arbeta från Sverige. 

Mycket troligt kommer det inte ens att vara människor som sitter och kommunicerar med patienten, utan olika slags vårdrobotar och artificiell intelligensprogram som diagnosticerar patienter. 

Det enda vi vet är att morgondagen kommer att vara annorlunda. Så länge patienten fortsätter att vara i fokus är sjukvårdens utmaning densamma: Att hela och läka. Att tekniken utvecklas är endast av godo.