Vissa symptom är tydliga.
Andra mer diffusa.
Det kan handla om allt från besvär med lungfunktionen, via kognitiv nedsättning, till ihållande smärta utan klara linjer.
Många som varit sjuka i covid-19 dras med symptom långt efter det att infektionen läkt ut. De har drabbats av långtidscovid, eller postcovid. I en kartläggning gjord av Sveriges Radio (10/5 2021) är de ungefär 16 000. En ny patientgrupp har växt fram.
I dag vet vi mer om sjukdomen covid-19 än vi visste för ett år sedan när pandemin slog till med full kraft. Men fortfarande är kunskapsluckorna stora. Det gör situationen svår för både drabbade och för sjukvården.
Överhuvudtaget har sjukvården svårt att handskas med personer som lider av långvariga, diffusa, svårdiagnostiserade problem. Förr om åren kunde läkarna plita dit SOVK (= sveda- och värkkärring) i journalen. Vilket gjorde att patienterna inte togs på allvar.
Nuförtiden får alltför många höra att deras problem är psykosomatiska.
Oavsett vad de långvariga, svårdiagnostiserade symptomen benämns är problematiken densamma. Patienterna riskerar att bli dåligt bemötta, att inte bli tagna på allvar och att inte få rätt vård i rätt tid.
Långsamt, långsamt tycks smittspridningen avta i de flesta regioner. Många har fortfarande svårt, alltför svårt, att inrätta sig i ledet, anpassa sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Men massvaccineringen gör att fler och fler får antikroppar.
Därmed går coronapandemin in i ett nytt skede. Förhoppningsvis i varje fall. Från att sjukvården varit helt inriktad på att rädda liv, och myndigheterna på att minska smittspridningen, till att möta behoven av ”eftervård” av covid-19-drabbade.
Dagens sjukvård är hårt belastad. Förhoppningen hos statsminister Stefan Löfven (S) är att Sverige ska kunna återgå till någon form av normalitet i början av hösten. Vårdskulden är enorm. Vårdköerna enorma.
Det finns en risk att personer som drabbats av långtidscovid viftas bort, att de inte tas på allvar, att de rekommenderas av sin läkare att ta promenader. I journalen nedpräntas inte längre sveda- och värkkärring. Nu heter det psykosomatiska problem.
I 1990-talskrisens fotspår var det många som sjukskrevs, hamnade i långvarigt utanförskap och blev utförsäkrade.
Det får inte hända igen. Inte en gång till.
Inte med alla de som drabbats av långtidscovid. I stället behöver det satsas på forskning, rehabilitering och förmodligen även nya specialkliniker. För de har, precis som alla andra, rätt till bästa tänkbara vård.