Seniorer saknas i rikspolitiken

Allt fler svenskar är likt Barbro Westerholm och Winston Churchill aktiva långt upp i åren. Ändå fortsätter åldersdiskriminering att återspeglas i demokratins hjärta, riksdagen. Livserfarenhet måste ges större tyngd i svensk rikspolitik.

Barbro Westerholm var fram till i höstas äldst i riksdagen med sina 88 år. Men hon var ett unikum. I dag är bara 8 av 349 ledamöter över 65.

Barbro Westerholm var fram till i höstas äldst i riksdagen med sina 88 år. Men hon var ett unikum. I dag är bara 8 av 349 ledamöter över 65.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2023-07-03 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Under Almedalsveckan riktas fokus mot partiledarna som håller tal i sommarfagert Visby. Riksdagspartiernas främsta företrädare har åsikter om det mesta men det finns en fråga där de alla är svaret skyldiga. Nämligen varför åldersdiskrimineringen i det svenska samhället fortsätter att återspeglas i demokratins hjärta, riksdagen.

Ynka åtta riksdagsledamöter, av 349, är över 65 år trots att seniorer utgör mer än en fjärdedel av väljarkåren. Moderaterna har inte en enda ledamot i hela sin riksdagsgrupp som är över 65 år. Inte heller Miljöpartiet. Dessutom är regeringen sannolikt den yngsta genom tiderna enligt riksorganisationen SPF Seniorerna, som undrar varför ingen över 60 år har utsetts till minister.

En nyutkommen bok som alla partiledare borde ta med sig i hängmattan under semestern är ”Bort med ålderismen – så får vi ett Sverige för alla åldrar” av Barbro Westerholm och Ingrid Kinne Lindgren. Boken har i juni getts ut postumt efter att Barbro Westerholm i våras gick ur tiden 89 år fyllda. Fram till i höstas var hon riksdagens äldsta ledamot. Outtröttligt har Barbro Westerholm som läkare, ämbetsman och liberal politiker verkat för sociala frågor. Boken gräver i det sorgliga faktum att Sverige är bland de sämre länderna i världen när det gäller diskriminering av äldre. Boken är en ögonöppnare för alla som inte förstått hur utbredd och omfattande ålderismen är trots att Sverige har en lag mot åldersdiskriminering.

Även om riksdagen i första hand är en representation av idéer är det olyckligt om det folkvalda parlamentet inte avspeglar befolkningen. Med tanke på att pensionärernas andel av väljarkåren hela tiden ökar blir det låga andelen seniora rikspolitiker än mer anmärkningsvärt. Det beror inte på att det saknas kandidater. Enligt SPF Seniorerna är problemet att äldre systematiskt placeras för långt ner på riksdagslistorna.

Winston Churchill utgör en viktig påminnelse om att äldre politiker kan vara ovärderliga, speciellt i kristider. Engelsmannen skulle fylla 66 år när han 1940 tillträdde som premiärminister och mobiliserade den brittiska nationen mot Tredje riket men hjälp av sin stridsvilja och bländande retorik. Under fem långa år ledde en okuvlig Churchill sitt land i krig. När han senare blickade tillbaka på sin roll under andra världskriget uttryckte Churchill att livet endast varit en lång förberedelse för denna svåraste av prövningar.

Tvärtemot vad man tidigare trott, fortsätter hjärnan att utvecklas hela livet. Hjärnforskning visar att kontakten mellan vänster och höger hjärnhalva blir bättre ju äldre vi blir, vilket gör att äldre lättare kan se mönster och sammanhang. Det borde börja betraktas som en ovärderlig färdighet i vår komplexa och turbulenta tid. Allt fler svenskar är likt Barbro Westerholm och Winston Churchill aktiva långt upp i åren. Fler seniorer i riksdagen skickar signal till det omgivande samhället att årsrika kan bidra. Det behövs när befolkningen blir äldre och höjd pensionsålder diskuteras. Livserfarenhet måste ges större tyngd i svensk rikspolitik.