Det är mycket som det ska tänkas på när en stad, en kommun, en region växer.
Infrastrukturen, gatorna, vägarna, vatten och avlopp, datanät. Skolor och förskolor. Vård och omsorg. Delar av stadsplaneringen behöver kanske revideras. Bostäder och kommersiella lokaler. Fritid, kultur och nöje. Rekreation.
Fredagens morgonmöte i Skellefteå handlade om just det, om samhällsomvandlingen i Skellefteå.
Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomvandlingen i norra Sverige, ”gästade” Skellefteå. Han menade att hela norra Sverige är under omvandling och att detta är drivet av den klimatomställning som hela världen måste gå igenom.
Det är mycket som det ska tänkas på när en stad, en kommun, en region växer.
Om sjukvården var hårt pressad, med långa vårdköer, redan före pandemin, är den mycket hårt pressad nu. I flera regioner har intensivvården nästan nått taket för sin kapacitet. Det finns knappt några marginaler längre.
Sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna, enligt Novus (april 2021). I debatten brukar den vara centrerad till sjukhus. Många gånger glöms vårdcentralerna bort. Vi diskuterar antalet sängar på kirurg- och geriatrikavdelningar, men glömmer ofta primärvården.
Det gör inte politikerna. För dem är rätt vård på rätt nivå en kostnadseffektiv vård. Det gör inte specialisterna i allmänmedicin. De som många gånger jobbar på hälsocentraler. De som dras med trångboddhet, för få kollegor och för många listade patienter.
Låt oss därför prata primärvård.
”Regeringen har nyligen aviserat en satsning på god och nära vård. Ett mål med satsningen är att alla ska ha en fast läkarkontakt. Vår bedömning är dock att det i dagsläget är orealistiskt att hela befolkningen i närtid ska kunna få en sådan ordinarie vårdkontakt. Primärvården lider bland annat av personalbrist, särskilt när det gäller allmänläkare, samt en låg resurstilldelning internationellt sett.”
Den pessimistiska framtidsspaningen levererar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys på DN Debatt (14/3 2021).
Alltså. Politikerna vill satsa på primärvården och hälsocentralerna för att ”spara pengar”. Samtidigt vill man inte ge primärvården och hälsocentralerna de medel som krävs för att de ska kunna göra sjukvården billigare. Tala om Moment 22.
Hur ser det då ut i Skellefteå?
Staden och kommunen som växer så det knakar. Som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att spränga vallen 100 000 invånare.
Skellefteå lasarett behöver växa, och håller på att växa.
Hälsocentralerna behöver också växa, bli fler, för att kunna möta behovet hos en växande befolkning. Men här är planerna luddigare.
Lite intressanta siffror:
Med 10 000 nya Skelleftebor skulle det behövas en ny hälsocentral av Moröbackes eller Erikslids storlek.
Med 10 000 nya Skelleftebor skulle det behövas ungefär åtta nya specialister inom allmänmedicin. Detta enligt den så kallade Jämtlandsmodellen, som anger att en specialist i allmänmedicin ska ha maximalt 1 500 patienter om hen jobbar heltid.
Annan intressanta fakta:
Redan i dagsläget dras flera av Skellefteås hälsocentraler med trångboddhet. Trots brist på allmänläkare.
Närsjukvårdsledningen i Skellefteå har beslutat att tillämpa Jämtlandsmodellen. Organiseras vården så skulle i dagsläget endast cirka 24 000 Skelleftebor ha tillgång till en fast läkare. För många patienter att lista, för få läkare.
I en replik på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys debattartikel på DN Debatt skriver Svenska läkaresällskapet och Svensk förening för allmänmedicin: ”Hur mycket vi än följer upp, planerar och informerar kommer det inte att bli någon förbättring om inte Sverige satsar ordentligt på en utbyggnad av den nära vården med vårdcentralerna som bas.”
Det kan ses som en uppmaning till den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten. Satsa på en utbyggnad av den nära vården med vårdcentralerna som bas. Inte bara för att Skellefteå växer, utan också för att spara pengar.
Men titta också på vad de privata alternativen har att tillföra. Med dagens regelverk kring Västerbottens hälsocentralerna är få (om ens något) privata alternativ som är intresserade av att etablera sig i Västerbotten. I klartext: För lite betalt i förhållande till uppdraget.
Och det gäller inte bara de stora vårdbolagen utan också de vårdcentraler som drivs av föreningar.
I Skellefteå måste sjukvården i allmänhet och primärvården i synnerhet stärkas. Nu är det upp till det socialdemokratiska regionrådet Peter Olofsson (S) och hans ”regering” att se till att så blir fallet.
Så upp till bevis.