I Skellefteå och Norsjö är bara var fjärde företagare kvinna. I Skellefteå finns det dessutom relativt få företag. I Företagarnas kartläggning från 2024 landar Skellefteå på plats 220 i landet för andelen företagare bland alla sysselsatta.  Norsjö hamnar högre upp på den rankingen, plats 76, men det är alltså mest män som driver företagen.

Norran har tidigare visat att det är magert med kvinnor i bolagsstyrelser och ledande företagsbefattningar i Västerbotten. Men situationen är alltså inte bättre när man tittar på de som driver eget.

Det vore bra för alla i Västerbotten om det startades fler företag och om fler av företagarna var kvinnor. Det är väl känt att de flesta nya jobben på den svenska arbetsmarknaden skapas inom små eller medelstora företag. Men företagande är inte bara bra för arbetsmarknaden. Att driva eget är ett sätt att vara kreativ och pröva sina idéer. I samhällen med många företagare ökar därför variationen av varor och tjänster.

Att fler män än kvinnor driver eget är ett internationellt fenomen. Men enligt Svenskt Näringsliv är det bara Slovakien, Malta och Rumänien som har en lägre andel kvinnliga företagare inom EU.  Det innebär att vi som land går miste om en del av den kreativitet och problemlösningsförmåga som finns i landet. Kvinnor (och män) kan såklart göra mycket bra som anställda inom andras företag, men det blir då inom de ramar som andra har satt upp. 

Maria Marklund är en av de ansvariga för Företagarna W, ett nätverk för kvinnliga företagare i Norranområdet. När Norran nyligen besökte en av nätverksträffarna kommenterade hon att färre kvinnor än män driver eget:

– Det finns andra förväntningar på kvinnor än män gällande till exempel att bilda familj. Det gör att det krävs mer mod för en kvinna att våga ta den risk som företagande ofta innebär. Allt sammantaget gör att startsträckan blir längre, och att vissa aldrig kommer till skott, säger Maria.

Det är tankar som matchar vad forskningen om kvinnors företagande säger. Svenskt Näringsliv har gjort en sammanställning av sådan forskning. Den presenteras i rappporten: Varför driver så få kvinnor företag i Sverige? Mycket talar för att kvinnor reagerar starkare på de risker som finns med att starta företag än vad män gör. Denna riskaversion verkar ha sin grund i den allmänna ojämställdheten i samhället.

Maria Marklund, Sima Haddadin och Emma Norrfors är alla tre med i styrgruppen för Företagarna Women i Skellefteå.

Foto: Magnus Lindkvist

Det betyder i sin tur att kvinnors företagande påverkas mer än mäns om politiken höjer risknivån för företagare. Politiska lösningar för att öka andelen kvinnliga företagare i Norsjö och Skellefteå ska alltså rikta in sig på att minska risken att driva eget. Vad skulle då kommunerna kunna göra?

Huvudsaken är att kommunerna tydligt och långsiktigt visar att företagande är möjligt och välkommet inom branscher som i övrigt domineras av kvinnor. Inom välfärden och annan samhällsservice har kommunerna stort inflytande. Långsiktiga och tydliga spelregler inom dessa sektorer kan minska riskerna för kvinnor att starta eget. Ett exempel skulle kunna vara att införa valfrihet inom hemtjänsten.  

Kommunerna kan också förbättra sitt samarbete med de företagare som redan finns. Skellefteå kämpar med låga förtroendesiffror hos små och medelstora företag. Kommunens politiker bör vara medvetna om att detta förtroendeglapp avskräcker kvinnor mest.

Till sist kan kommunerna öka arbetet för att företagande ska vara ett naturligt inslag i skolutbildningen. Skolan är i lika hög grad en utbildning för att driva eget som för att bli anställd. En särskild satsning kan vara att låta elever på kvinnodominerade yrkesprogram få genomföra företagsprojekt på skoltid, exempelvis i samarbete med Ung Företagsamhet.