Samhällets motståndskraft börjar i energipolitiken

Det är en sorglig men realistisk tanke att människor i Sverige nu måste välja mellan värme och julklappar, mellan värme och mat.

Ledare 10 december 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Fjärilseffekten är idén om att en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora, oöverskådliga effekter i en annan del av systemet.

En fjäril slår sina vingar och orsakar en minimal luftström, som fortplantar sig och blir till en orkan i en annan del av världen.

Den globaliserade världen har alltmer blivit ett sådant sammansatt system. Osanitär livsmedelshantering i en kinesisk by – om det nu var så coronapandemin startade – kan orsaka miljoner dödsfall och slå ut hela ekonomier.

Den pågående energikrisen har på samma sätt inte en enda stor orsak, utan många små.

Priset på naturgas började stiga i takt med att många länder lyfte sina coronarestriktioner under hösten. En något kallare vinter än vanligt 2020 innebar att gaslagren var små. Det högre priset på utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem har drivits fram av politiska ambitioner i klimatfrågan, men blev ytterligare en faktor som drev på priset.

Att kärnkraft stängts av politiska skäl – bland annat i Tyskland, i Belgien och i Sverige – innebär att alltför lite planerbar kraftproduktion kan ersätta gasen, vilket förvärras under vindstilla perioder.

Rysslands president Vladimir Putin ser chansen att utöva påtryckningar på Europa och begränsar leveranserna.

Så rusar gaspriserna upp till aldrig skådade nivåer, och tar övriga energipriser med sig. Priserna på bensin och diesel har sjunkit tillbaka något, men var rekordhöga tidigare under vintern.

Det svenska elpriset slog nytt rekord i veckan. Att värma huset kan plötsligt kosta flera hundra kronor.

Energifattigdom har varit ovanligt i Sverige – betydligt vanligare på kontinenten – men är nu verklighet. Det är en sorglig men realistisk tanke att människor i Sverige nu måste välja mellan värme och julklappar, eller i extrema fall mellan värme och mat.

Ändå kan det bli betydligt värre nästa år. Fjärilseffekten av de stigande gaspriserna är små luftströmmar i hela livsmedelsindustrin.

Naturgasen är en insatsvara i produktionen av konstgödsel, vilket lett till att priset är nästan tre gånger högre än normalt. Minskad produktion påverkar också slakterierna och förpackningsindustrin.

Redan små marginaler inom jordbruket pressas ytterligare av dieselpriserna.

Livsmedelsproducenter påverkas därtill av de höga elpriserna. I veckan (Svenska Dagbladet 7/12 2021) meddelade Pågen att man höjer brödpriserna – efter påslag kan en limpa blir en–två kronor dyrare – på grund av ökade kostnader.

Nästa år lär övriga livsmedelspriser följa efter.

Att bygga upp samhällssystem som har motståndskraft mot alla sorters kriser är omöjligt.

Den som söker ”strategisk autonomi”, det senaste modeordet i den europeiska unionen, riskerar snart att subventionera varenda samhällssektor för att hålla beredskapslager, som ändå inte räcker till när krisen kommer.

Det går inte att förutspå alla fjärilars vingslag, men en bra början är att arbeta med det som ofta är den grundläggande multiplikatorn i vår globala värld: energitillgången.

En energiproduktion som är ren, planerbar och billig gör det inte bara lättare att tackla klimatomställningen utan också Vladimir Putin.

Trygg tillgång till mat, värme och elektricitet kommer man långt med när orkanen blåser upp.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa