Socialdemokraterna i Skellefteå har presenterat sitt valmanifest.

En om inte nådig så i varje fall en lunta på 24 sidor.

Som bäst beskrivs med hjälp av adjektivet intressant.

Skellefteå befinner sig i en brytningstid. Kommunen förändras i rasande fart. Gamla idéer och sanningar gäller inte längre. Det är i detta nya samhällsklimat och politiska landskap som S i Skellefteå ska agera och regera.

De kommer förmodligen att behöva stöd av minst Vänsterpartiet, troligen också av Miljöpartiet, för att kunna bilda ”regering”.

Spekulationer? Självklart. Men ser man på mandatfördelningen i kommunfullmäktige, hur den har förändrats genom åren, är det rimligt att anta att Socialdemokraterna tappar några procentenheter jämfört med valet 2018.

Rubriken på Socialdemokraternas valmanifest – Vi tar sjumilakliv med vår socialdemokratiska modell – är ytterligare en indikation på kollisionen mellan gårdagen och framtiden.

Deras dröm är ett samhälle präglat av en socialdemokratisk modell i nygammal tappning. Förmodligen är det en utopi.

Men självklart finns det sådant som är bra i valmanifestet.

Som bättre vägunderhåll med fokus på ytterområdena. Vän av ordning undrar: Varför just nu. Hela mandatperioden har inte minst Centerpartiets gruppledare Carina Sundbom talat sig hes om behovet av bättre vägar på landsbygden. Utan att få gehör.

Som att förbättra arbetsmiljön för anställda i vård, stöd och omsorg. Vän av ordning undrar: Taskig arbetsmiljö och för få händer i vård, stöd och omsorg är ingen nyhet. Det är skåpmat. Precis som tystnadskulturen. En del har gjorts, men långtifrån tillräckligt.

Som att satsa på den kommunala OB-förskolan – omsorg på obekväm arbetstid – för att hjälpa familjer att få ihop sitt livspussel. Vän av ordning undrar: Ytterligare en fråga som diskuterats i fullmäktige under långeliga tider. Varför har så lite hänt?

Det finns flera liknande exempel.

Reducerat till tre socialdemokratiska ”sjumilakliv” lyder deras valmanifest: En trygg kommun på alla sätt, viktiga samhällsfunktioner ska ägas av samhället och fortsatt grön omställning.

Inte minst det samhälleliga ägandet låter som ett da capo på statsminister Magdalena Anderssons tankar och funderingar från Almedalen i Visby.

Socialdemokraterna kastar ut köttiga valfläskben över Skellefteborna. Mycket av det som utlovas – det heter ju vallöften – i valmanifestet borde redan ha varit gjort.

O, lömska tanke: Det är val i höst. Kan det vara så att det har sparat lite på krutet.