Riskfyllda eftergifter till kärnkraftsmotståndet

Att EU-kommissionen vill klassa kärnkraften som hållbar är naturligtvis bra.

Ledare 5 januari 2022 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

EU på väg att klassa kärnkraft och gas som hållbart.

Löd rubriken i söndags (Sveriges Radio 2/1 2022).

EU-kommissionen presenterade under nyårshelgen sitt förslag för hur kärnkraft och naturgas ska hanteras i regelverket för hållbara investeringar. Den så kallade taxonomin, som ska styra vilka investeringar som ska klassas som gröna.

Taxonomin har varit föremål för ett politiskt spel på EU-nivå under en längre tid. Tanken var egentligen att regelverket skulle vara ett neutralt dokument som skulle underlätta för medlemsländernas hållbarhetsklassificeringar.

Men regelverket blev kontroversiellt när en grupp, tillsatt av kommissionen på osakliga grunder, ville klassa kärnkraften som ohållbar, något som kommissionens vetenskapliga råd motsatte sig. Frågan politiserades.

Det är också förklaringen till att kommissionens förslag, i stället för ett neutralt och vetenskapligt grundat regelverk, snarare blivit ett försök att kompromissa mellan olika politiska viljor. Riskerna med det är stora.

Att kärnkraften ska klassas som hållbar är naturligtvis bra. Kommissionen föreslår dock samtidigt att energislaget ska ses som en ”övergångsteknik”, och bara anses vara hållbar fram till 2045.

Men investeringar i nya reaktorer är en mycket långsiktig affär. Vem vågar lägga fram pengarna för en reaktor med en livslängd på 60–80 år, som politiken betraktar som ohållbar om 25?

Underhållsinvesteringar i befintlig kärnkraft ska dessutom bara ses som hållbara fram till 2040, något som undergräver möjligheterna att livstidsförlänga de reaktorer som finns – en av de mest effektiva klimatsatsningarna.

Det finns naturligtvis en stor ironi i att de krafter, som på europeisk nivå motsatt sig kärnkraften, samtidigt slagits för att naturgasen ska betraktas som hållbar. Vilket nu också är en del av kommissionens kompromiss.

Att gasen har 80–100 gånger högre klimatutsläpp per kilowattimme – och i praktiken ofta närmar sig kolkraftens nivåer – tycks inte spela någon roll. De gröna partiernas retorik om ”klimatnödläge” till trots.

För när länder som Tyskland och Belgien ska stänga kärnkraftsreaktorer är det gasen som är lösningen på vindstilla dagar. Då spelar varken klimatutsläppen eller beroendet av Ryssland någon roll.

Än finns det chans att korrigera kommissionens förslag, och att plocka bort den negativa särbehandlingen av kärnkraften och den positiva av naturgasen.

Men tiden är knapp. Sverige har bara fram till 12 januari på sig att agera, och hindra kommissionen från att göra klimatomställningen betydligt krångligare än vad den behöver vara.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa