Svenskarna fortsätter att vara hårt ekonomiskt pressade. Och än så länge verkar ljusningen vara långt borta. Särskilt när det kommer till bolånekostnaderna, vilka fortsätter att stiga i och med Riksbankens höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter den 21 september.
Enligt en aktuell undersökning som Kantar gjort på uppdrag av SBAB kommer en stor del av de som har huslån framöver tvingas att använda sparpengar för att betala räntor och amorteringar.
Under 2023 har två tredjedelar av alla bolån som varit bundna under en längre tid förfallit eller kommer att göra det. Det innebär att många husägare idag står med räntor som kryper upp emot 5 procent.
I Kantars undersökning svarar fler än var sjätte bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent att deras privatekonomi påverkas mycket negativt av höjningen av styrräntan. De människor som har valt rörlig ränta har nu fått sina lånekostnader fyrdubblade sedan våren 2022. För barnfamiljer, unga människor och de som bor i storstad, vilka i många fall har en hög belåningsgrad, riskerar detta att stjälpa hela hushållsekonomin. Att sälja och flytta till en mindre bostad är sällan någon lösning. Både för att det inte finns särskilt många bostäder till salu och för att man riskerar att stå med en stor förlust.
Det som är allra allvarligast med den rådande situationen är att det inte är säkert att den aggressiva räntehöjningslinje som Riksbanken driver med regeringens goda minne verkligen har den dämpande effekt på inflationen som riksbankschef Thedéen med flera påstår. Risken är tvärtom att Riksbanken i sin brist på helhetssyn driver på inflationen.
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB:
“Det är orimligt att Riksbanken höjer styrräntan för att en tidigare höjning har dragit upp boräntekostnaderna. På samma sätt är det orimligt att Riksbanken höjer styrräntan för att tidigare höjningar har dragit upp till exempel företagens lokalkostnader, som i sin tur har skickats vidare i form av stigande konsumentpriser eller höjda hyror och avgifter i bostadsrättsföreningar. Mig veterligen har Riksbanken i sina rapporter eller i sin kommunikation i samband med de penningpolitiska besluten inte beaktat eller tagit hänsyn till dessa aspekter. Har det gjorts i den interna beredningen i samband med framtagande av den penningpolitiska rapporten eller räntebeslutet skulle det vara bra om detta också syntes utåt” (DN 22/9).
Att många hushåll balanserar på gränsen till bankrutt och tvingas betala sina boendekostnader med sparade pengar är inte ekonomiskt hållbart i längden. Läget förvärras ytterligare av att vi närmar oss en vinter och såväl elkostnader som matpriser är på väg upp. Därför finns det skäl för regeringen att fundera över hur länge man kan låta Riksbanken gå. Riksbanken borde å sin sida lyssna på Boije och redovisa om man faktiskt beaktat alla aspekter i sin inflationsbekämpning. Annars riskerar det goda att bli det bästas fiende och den samhälleliga kostnaderna för ränteracet bli orimliga.