Att språk och jobb är nyckeln till integration är välkänt.
Samtidigt är språket nyckeln till att få det första jobbet i Sverige.
De senaste 20 åren har betydelsen av språkkunskaper ökat. Det har gjort det allt svårare för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden.
När Sverige nu rör sig i riktning mot en lågkonjunktur måste regeringen prioritera att alla får de kunskaper i svenska som behövs för att inte fastna i arbetslöshet.
De senaste åren har Sverige haft en stark ekonomi. Många företag har haft ett stort behov av att nyanställa.
Trots det har arbetslösheten legat stadigt kring sju–åtta procent de senaste fem åren. I maj i år hade Sverige den fjärde högsta arbetslösheten inom EU (Europaportalen 3/5 2022).
En del av förklaringen till arbetslösheten kan hittas i matchningsproblem, det vill säga att företag har svårt att hitta personer med rätt kompetens, men också i krav på goda språkkunskaper.
Nästan hälften av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är födda utanför Europa.
I rapporten ”God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?” (25/10 2022) från tankesmedjan SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) har nationalekonomerna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth undersökt vilka språkkunskaper som krävs för att få jobb och hur väl utrikes födda lever upp till dessa.
Resultatet visar att åtta av tio rekryterare ansåg att goda kunskaper i svenska var mycket viktigt, även inom lågkvalificerade yrken, och nästan nio av tio rekryterare såg bristande kunskaper i svenska som ett hinder.
Sannolikheten att en arbetssökande skulle gå vidare i processen ökade påtagligt om ansökan kännetecknades av god svenska.
Samtidigt slutför majoriteten av deltagarna på SFI (Svenska för invandrare) inte utbildningens sista kurs. Då får de heller inte behörighet till att fortsätta inom utbildningssystemet.
Enligt rapporten är det under tio procent av dem som påbörjar SFI som slutför den sista gymnasiekursen i svenska som andraspråk.
Trots att regeringens och Sverigedemokraternas Tidöavtal till stor del fokuserar på migration och integration finns det få konkreta förslag kring hur fler kan få bättre kunskaper i svenska.
Några punkter i avtalet, som förslaget att införa en språkförskola, kan ha positiva effekter på sikt. Men för dem som kommit till Sverige i vuxen ålder måste regeringen göra mer. Det behövs både starkare incitament för att gå klart SFI och läsa vidare, och förslag för att fler företag ska bli villiga att anställa någon med lägre språkkunskaper.
Den högkonjunktur som präglat de senaste åren verkar gå mot sitt slut. Hela samhället måste förbereda sig för sämre tider.
Då är det extra viktigt att personer som är nya i Sverige har tillräckligt goda språkkunskaper för att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden.
Många reformer har utlovats både under valrörelsen och i Tidöavtalet. När regeringen börjar särskilja på vad de vill göra och vad som måste göras får de inte missa hur viktigt språket är på arbetsmarknaden.