Regeringen borde spela mer dataspel

Dataspelsutveckling är ett exempel på den sortens hållbara och högproduktiva tillväxt som är eftersträvansvärd.

Svenska dataspel har kommit att bli en viktig exportvara.

Svenska dataspel har kommit att bli en viktig exportvara.

Foto: Lise Åserud/NTB Scanpix/TT

Ledare2020-10-27 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Pappersmassa, lastbilar och erövrarspelet Crusader Kings III.

Den svenska exporten är inte riktigt vad den brukade vara.

Produktionen av svenska dataspel har visserligen en bit kvar innan den kan mäta sig med basindustrins råvaruförädling eller fordonsindustrins export. Men det är samtidigt en växande bransch, både här hemma och internationellt.

Enligt Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex omsätter branschen runt 25 miljarder kronor och sysselsätter 8 500 personer. 99 procent av försäljningen går på export.

Som Dataspelsbranschens talesperson Per Strömbäck är inne på i förordet till rapporten finns dessutom en annan poäng.

Den svenska spelbranschen har dubblat sin omsättning på fyra år, och kan göra det igen, utan att någon naturresurs blir en bristvara eller sätter stopp för nya jobb.

Dataspelsutveckling är ett exempel på den sortens hållbara och högproduktiva tillväxt som är eftersträvansvärd.

Men då krävs det att förutsättningarna för tillväxt finns. Inte bara för dataspelsbranschen utan även för närliggande eller jämförbara branscher och företag. Dataspelsföretagen skriker efter folk, precis som många teknikföretag inom industrin.

Det är svårt att hitta personal med rätt utbildningsnivå samtidigt som det fortfarande är onödigt dyrt och besvärligt att rekrytera folk från utlandet.

Och när man väl lyckas finns risken att de skickas hem, som i ett uppmärksammat fall i somras där spelutvecklaren Vachon Pugh fick besked om utvisning på grund av ett bagatellartat misstag av en tidigare arbetsgivare (Svenska Dagbladet 9/7 2020).

Trots upprepade larm om kompetensutvisningarna fortsätter problemet. En utredning som är resultatet av januariöverenskommelsen är tillsatt. Men problemet kan förväntas vara löst tidigast 2022.

Som företrädare för Almega, tjänstesektorns branschorganisation, skrev nyligen borde regeringen införa ett moratorium och tillfälliga regler i väntan på en långsiktig lösning (Svenska Dagbladet 5/9 2020).

Ska den högproduktiva svenska it- och tjänstesektorn fortsätta växa kan den här typen av problem inte tillåtas återkomma.

Det är för all del inte lätt att reformera utbildningssystemet, eller få fler att vilja bli ingenjörer eller programmerare. Men byråkratiska hinder måste kunna rivas snabbare än så.

För den svenska ekonomins skull borde kanske regeringen ägna sig lite mer åt dataspelen.