Regeringen är döv för landsbygdens problem

De politiker som menar allvar med att vilja satsa på en levande landsbygd måste ta av sig cityglasögonen och öppna öronen.

Menar politikerna allvar med viljan att satsa på landsbygden är det dags att de tar av sig cityglasögonen.

Menar politikerna allvar med viljan att satsa på landsbygden är det dags att de tar av sig cityglasögonen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-09-03 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Investeringsstöd till markavvattning av åkermark, energi och klimat.

Insatser för att hantera den ökade vildsvinspopulationen, resurser för att utveckla Lantbrukets dataplattform och investeringsstöd till besöksnäringen utanför storstäderna.

Häromdagen stod näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en presskonferens och strödde miljoner över landsbygden. Pengarna var en fördelning av de drygt 400 miljoner kronor som regeringen föreslog i vårändringsbudgeten som en förstärkning av landsbygdsprogrammet.

Men de är också en del i den tävling om landsbygdsväljarnas gunst som är under uppsegling.

Sedan det tidigare Bondeförbundet började kasta lystna blickar mot storstaden, och i allt högre grad blivit ett parti för libertarianer snarare än för dem som står med stövlarna djupt nere i folkrörelseleran, ser många andra partier en möjlighet att slå in en kil mellan Centerpartiet och dess kärnväljare.

Kristdemokraterna har gått ut hårt, antagit ett nytt landsbygdspolitiskt program och adresserar väljare i ”hjärtlandet”.

”Vi vill att hela Sverige ska fungera oavsett var man bor. Vi pratar om Dalarna, Värmland, Smålands skogar, Norrlands byar, slätterna i Götaland”, sa partiledaren Ebba Busch vid en pressträff för ett par veckor sedan.

Moderaterna presenterade i somras även de ett brett landsbygdspolitiskt program, som bland annat innefattade ökade infrastruktursatsningar samt färre regler och ett starkare skydd för äganderätten som en del i att förbättra förutsättningarna för människor som bor i glesbygd.

Vänsterpartiet har i sin tur utsett en landsbygdspolitisk talesperson och Liberalerna kommer i höst med ett stort antal förslag om landsbygdens framtid.

Ett blött finger i luften har fått politikerna att inse att det kan vara människorna som väljer bort de större städernas larm och brus som kan komma att avgöra nästa års val.

Dessa blir allt fler. Under pandemin har intresset för att flytta ut på landet ökat. Möjligheterna att arbeta hemifrån är större och allt fler upptäcker fördelarna med att slippa trängsel, köer och stress. Dessutom är fastighetspriserna rimligare på landet.

Miljöpartiets drömscenario, där så många som möjligt trängs ihop i statarlängor på höjden inne i city, ter sig alltmer avlägset. Vilket är en god sak.

Samtidigt krävs omfattande och långsiktiga strukturella satsningar om hela Sverige ska leva och utvecklas. Långt mer än det småduttande med vildsvinspengar och liknande som regeringen håller på med.

Det behövs också en större insikt om att det inte sällan finns en konflikt mellan de ambitiösa miljö- och klimatmål som storstadscentrerade politiker sätter upp och möjligheterna för människor på landsbygden att hantera sin vardag.

De politiker som menar allvar med att vilja satsa på en levande landsbygd måste ta av sig cityglasögonen och öppna öronen. Något som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte gjort.

LRF:s (Lantbrukarnas Riksförbund) förbundsordförande Palle Borgströms oro från i somras över att ”regeringen verkar ta så lättviktigt på de viktiga landsbygdsfrågorna” (LRF 9/7 2021) är befogad.

Förhoppningsvis innebär det desto bättre möjligheter för en borgerlig regering 2022. En regering som inte bara ser Stockholm, utan även Dalarna, Värmland, Smålands skogar, Norrlands byar och slätterna i Götaland.