De kritiserar hellre det jag skriver än att kritisera det jag ser, rappar Yasin Byn. Han är en av de rappare som varit mest omtalad i debatten som rasat om den svenska gangsterrapen.

Ur den eskalerande gängkriminaliteten i landets förorter föddes en för Sverige ny typ av rap. Sverige påminde plötsligt om USA på 90-talet, då stora rappare vid sidan om musiken var grovt kriminella. Vissa blev mördade. USA hade Tupac och Biggie Smalls, Sverige fick Einar.

Grovt våld började skildras i texterna, och referenser till riktiga brott fick polisen att börja undersöka låtarna som en del i utredningsarbetet. Samtidigt rasade en debatt om huruvida musiken glorifierade den kriminella livsstilen och bidrog till att rekrytera unga, eller bara skildrade den mörka verklighet som var rapparnas vardag. Sanningen är att det är båda delar.

Men det är inte bara som rekryteringsmaterial låtarna bidrar till gängens verksamhet. En granskning i Svenska Dagbladet (5/9) visar hur musiken är ett sätt för gängen att tvätta pengar. Genom snillrika upplägg för att köpa lyssningar på Spotify får gängen dels utbetalningar från streamingtjänsten, och ökad uppmärksamhet för de artister som sedan tjänar som deras reklampelare. Vinsten plockas ut både som faktiska pengar, och ett slags kulturellt kapital.

Frågan är om alla svenska gangsterrappare som slagit igenom verkligen gjort det på hederlig väg – eller om vissa blivit stora tack vare blodspengarna de haft i ryggen. Efter ett visst antal lyssningar läggs artister till i Spotifys olika officiella spellistor, vilket ger ytterligare boost och fler äkta lyssningar. Spotify har system för att upptäcka falska lyssningar och stoppa utbetalningar, och företagets egna data visar att just rapmusik är överrepresenterat när det kommer till falska lyssningar.

Avslöjandet är egentligen inte förvånande, eftersom en stor del av gängens verksamhet är olika former av ekonomisk brottslighet och bedrägerier. Svenska myndigheter har uppskattat att det rörde sig om vinster på nästan 6 miljarder kronor i fjol – för att sätta siffran i perspektiv uppskattades vinsten för narkotikaförsäljning inbringa ungefär 2 miljarder till gängen. Då är inte streamingfusket inräknat.

I nuläget omfattas inte Spotify av Finansinspektionens penningtvättsregelverk. Ardalan Shekarabi, som är rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver ett tilläggsdirektiv till penningtvättsutredningen för att se över det (SvD 5/9). Justitieminister Gunnar Strömmer (M) utesluter det inte, men pekar på att regelverken främst är utformade för banker. Däremot förnekar han inte att det finns behov av lagstiftning som träffar andra branscher – det verkar alltså finnas blocköverskridande probleminsikt, och vilja att agera. Eftersom det är Strömmer som bossar på justitiedepartementet är det upp till honom att agera.

Kriminella motiveras av vinst, och att täppa till deras finansieringskällor minskar lockelsen i det kriminella livet. Att stoppa de fejkade lyssningarna kan dessutom vara att slå två flugor i en smäll, eftersom det slår både mot pengatvätten och hindrar unga rappare från att bli reklampelare som glorifierar en kriminell livsstil.