Politisk prestige får inte bli hinder i utvecklingen

Det är många kloka motioner från de borgerliga partierna som Socialdemokraterna sagt nej till det här året.

Ledare 16 december 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Skellefteå växer så det knakar.

Northvolt Ett väntas skapa 10 000 nya jobb i Skellefteå med omnejd.

Den ljusnande framtiden norra Sveriges.

Eller rättare sagt norra Sveriges, norra Norges och norra Finlands.

För Northvolt och Skellefteå är inte ensamt i Norden med en batterisatsning. Norska Freyr battery ska bygga en fabrik i Mo i Rana i Norge och planerar för en fabrik i Vasa i Finland.

Ett nordiskt batteribälte är på väg att skapas.

Men ett snabbt växande samhälle – som Skellefteå – skapar inte bara möjligheter, det skapar också utmaningar. Många av dem på en nivå som förutsätter samarbete och goda relationer över kommun-, läns- och landsgränser.

Behovet av goda relationer och goda kommunikationer i batteribältet diskuterades när kommunfullmäktige i Skellefteå i tisdags (14/12 2021) var samlade för årets sista sammanträde.

Ärende nummer 6: Motion av Andreas Löwenhöök (M) om bättre relationer och kommunikationer i batteribältet.

En viktig motion, en bra motion.

Vilket kommunalrådet Lorents Burman (S) från talarstolen också höll med om.

Men där gick gränsen. Att säga ja till en motion från Moderaterna. Nej, det var inte aktuellt. Inte den här gången heller.

Det är många kloka motioner från de borgerliga partierna som Socialdemokraterna sagt nej till det här året.

Uppenbarligen går det bra att diskutera samarbete över kommun-, läns- och landsgränser – men inte över politiska blockgränser.

Andreas Löwenhöök fick hålla tillgodo med att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd.

Trots att den enligt socialdemokratiska mått mätt överöstes med beröm.

Varför det blev så överlåter jag till dig som läsare att fundera över.

I långeliga tider har relationer och kommunikationer diskuterats i en nord-sydlig riktning. De som ville diskutera i en öst-västlig behövde knappast göra sig besvär. Det bredare Barentssamarbetet är ett talande exempel.

Nu är tiderna andra och annorlunda.

Tiden är mogen att börja samarbeta i stor skala även i öst-västlig riktning. För hur mycket Skellefteå än försöker så är den transformation som man befinner sig i så stor att det är ingenting som kommunen ensam klarar av att hantera.

Det handlar om fördjupade samarbeten kring utbildning, kompetensförsörjning, forskning och utveckling. Till exempel att samarbeta kring den högkvalificerade arbetskraften. Att se till att det finns snabba och tillförlitliga gods- och persontransporter inom batteribältet.

Skellefteå hamn heter numera Port of Skellefteå. Den har byggts ut för att kunna ta emot större fartyg. Det borde utredas om det finns ekonomiska förutsättningar för gods- och persontrafik. Kanske i form av en triangel Skellefteå – Vasa – Umeå.

En annan fråga som behöver utredas, precis som Andreas Löwenhöök skriver i sin motion, är hur flygtrafiken mellan Skellefteå och norra Norge och norra Finland kan utvecklas.

Men här handlar det inte om dagens flyg – med medföljande flygskam – utan om morgondagens. Elflygplan anpassade för kortare sträckor. Kanske även det i en triangel: Mo i Rana – Skellefteå – Vasa.

Det hade varit dumt, och mer därtill, att inte satsa på att göra Skellefteå Airport till ett nav i utvecklingen av kommersiella flyglinjer i öst-västlig riktning. Och det hade varit ännu dummare att inte satsa på utvecklingen av morgondagens elflygplan.

Om vi inte satsat på utvecklingen av elbilar hade våra möjligheter att påverka klimatet varit betydligt mer begränsat än vad det är och kommer att bli med ett transportsystem som blir alltmer fossilfritt. I det transportsystemet måste elflygplan ingå.

Nu när kommunen bestämt att Port of Skellefteå ska vara kommunalt ägd och av Luftfartsverkets blivit tvingade till att äga Skellefteå Airport – om Skellefteå ska ha en flygplats – måste det finnas fördelar att dra av det.

Mycket av det som Andreas Löwenhöök tar upp i sin motion är klokt och nödvändigt. Till Skellefteå kommuns försvar ska dock sägas att man redan samarbetar inom ett antal projekt som berör just de områden som tas upp i motionen.

Den stora skillnaden är att kommunen tycker att det räcker med att ”bevaka pågående utvecklingsarbete med frågor angående relationer och kommunikationer i batteribältet och vid behov återkomma med förslag till ytterligare åtgärder”.

Vad Andreas Löwenhöök vill är att Skellefteå inte bara ska bevaka vad som händer, utan vara ledande i den utvecklingen. Och det är skillnad det.

Frågan är fortfarande varför Lorents Burman och kompani inte kunde säga ja till en motion som de tyckte var bra.

Kan det möjligen vara ett utslag av politisk prestige?


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa