Den 1 mars dömdes en 44-årig man för att olovligen ha hyrt ut sin lägenhet i andra hand samt för att ha tagit för mycket betalt av andrahandshyresgästen. Mannen hade lagt på 4 000 kronor i månaden på hyran som egentligen låg på 6 500 kronor i månaden.
Det är första gången någon döms för att ha tagit ut överhyra enligt den nya lag som gäller sedan 2019, och som kan ge upp till två års fängelse om man hyr ut sin lägenhet utan tillstånd från fastighetsägaren eller tar ut mer än 15 procent påslag för möbler och utrustning.
Förhoppningsvis leder det till att i alla fall en och annan som överväger att behålla hyreskontrakt de inte behöver, för att hyra ut bakom ryggen på fastighetsägaren, tänker om.
Bristen på hyreslägenheter, och framför allt förstahandskontrakt, är idag ett stort problem. Särskilt i storstäderna och på utbildningsorter. Allt för många unga tvingas bo kvar hemma betydligt längre än de önskat eller flyttar runt bland kompisar, andrahandslägenheter och rivningskontrakt. Situationen förvärras avsevärt av att en hel del människor som egentligen borde säga upp sin hyreslägenhet eftersom de flyttat för länge sedan och skaffat ett annat boende, väljer att behålla kontraktet för att tjäna pengar på dem som inte har något annat val än att betala dubbelt för att få tak över huvudet. Att svartuthyrarna nu riskerar straff är därför utmärkt.
Samtidigt går det inte att komma ifrån att en sådan lag bara är ännu ett sätt att lappa och laga en illa fungerande och sönderreglerad bostadsmarknad. Hyresregleringen har lett till oändliga bostadsköer eftersom tillgången inte tillåts möta efterfrågan. Det leder till en omfattande omvandling av hyresrätter till bostadsrätter, till resursslöseri och bristande hållbarhet eftersom hyresvärdar tar till onödiga renoveringar för att kunna hävda sin rätt att höja hyran, och inte minst till en svart andrahandsmarknad som bara växer.
Att införa helt fri och oreglerad hyressättning vore att gå för långt. Att det finns en viss balans i maktförhållandet mellan hyresvärd och boende är bra. Hyresgäster måste också kunna känna trygghet i sitt hem och ska inte kunna kastas ut för att det kommer någon som är beredd att betala mer. Besittningsskydd och skydd mot plötsliga hyreshöjningar behövs.
Men bara för att man inte vill hamna i ett dike finns ingen anledning att gå ned sig i det andra. Vi behöver en bostadsmarknad där det i större utsträckning lönar sig att bygga och förvalta hyresrätter för att kunna öka produktionen av hyresrätter. Därför vore det rimligt med fri hyressättning i nyproduktion. Även den befintliga hyresmarknaden borde anpassas till marknaden. Idag subventioneras till exempel stora lägenheter i gamla fastigheter i innerstäderna på bekostnad av nyare men mindre attraktiva lägenheter i ytterområden.
Ge gärna rejäla böter till de som ägnar sig åt att skinna sina medmänniskor med hjälp av svarta andrahandskontrakt. Men så länge som inget görs åt grundproblemet, den allt för omfattande hyresregleringen, kommer människor att fortsätta hålla fast vid billiga lägenheter de inte behöver samtidigt som andra inte har någonstans att bo.