Plast ska återvinnas – inte hamna i brasan

Svensken vill gärna sopsortera och göra rätt. Kommunen bör se till att det som går till återvinning inte eldas upp.

Återvinna. Många svenskar tar väl hand om sitt avfall och sopsorterar.

Återvinna. Många svenskar tar väl hand om sitt avfall och sopsorterar.

Foto: Anna Tärnhuvud/SVD/TT

Ledare2024-04-28 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det ska vara lätt att göra rätt. Att ha sopsorterat duktigt – skaffat olika kärl för att separera papper från glas från metall från plast och släpat soporna till återvinningsstationen för slänga dem separat – bara för att mötas av nyheten (SVT 21/4) att majoriteten av plasten som samlas in på kommunernas återvinningscentraler eldas upp, känns som ett svek. Har medborgarna gjort sin del, borde det gå att lita på att kommunen gör sin.

Men icke. Ungefär två av tre återvunna plastförpackningar kastas rakt i lågorna. Detta eftersom de helt enkelt är svåra att ta till vara på, på något annat sätt. Den goda nyheten är att fler kommuner tar steg i rätt riktning, på ett år har antalet kommuner som återvinner i stället för att elda gått från 101 till 121. Fler kommuner borde så klart ta efter.

Avfallsförbränning står för sju procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och ungefär 90 procent av det kommer från plasten. Att få ner den siffran är ett sätt att bekämpa klimatförändringarna.

Det ska sägas att Sverige överlag har ett bra sophanteringssystem. Relativt lite plast och annat avfall hamnar i natur och vattendrag, vi är duktiga på att sopsortera och att ta till vara på energi från avfallsförbränning genom att förvandla det till värme. Det är mil ifrån amerikanska landfills, eller länder som bara eldar rubbet. Men att man är duktig betyder inte att det saknas rum för förbättring.

En anledning till att många kommuner väljer brasan över återvinning är förstås att det senare kostar mer. I Motala kommun, som får sägas ligga i framkant med en av världens största anläggningar för plaståtervinning som öppnade i slutet av förra året, har det rört sig om en miljardsatsning (SVT 15/11-23). Men det går att komma undan billigare än så, och miljövinsten är värd det.

Fördelen med återvinning är att det kan betala sig, när plasten får nytt liv som en produkt och säljs igen – och företaget får göra vinst på gammal råvara. Men det kräver att vi som konsumenter är redo att köpa just återvunnen plast och att företagen producerar plastprodukter som är lätta att återvinna. 

Slutligen krävs det att kommunen gör sin del samt informerar invånarna om hur man sorterar rätt. Anläggningen i Motala har problem med bränder, eftersom många glömmer att ta ut batterier ur elektronikprodukter av plast. Lätt glömt, men också möjligt att åtgärda om vi påminner varandra.

Folk vill gärna återvinna och göra rätt, och efterfrågar mer miljövänliga produkter. Kommunen bör hjälpa, inte stjälpa, och därför överväga att gå över till att återvinna plast – om man inte redan gör det.