Skuldberget i Sverige växer oroande snabbt. Allt fler tappar kontrollen över plånboken och hamnar i en spiral av höga räntor, avgifter och obetalda räkningar. Svenskar lånar för att köpa allt från mat och kläder till semesterresor och köksrenoveringar. På femton år har storleken på våra samlade konsumtionslån fördubblats. Över 400 000 personer har skulder hos Kronofogden. Enligt Finansinspektion borde ett av fem konsumtionslån aldrig ha beviljats.

Därför är det angeläget att utredningen om överskuldsättning i juli överlämnade sitt betänkande till civilminister Erik Slottner. Utredningen lägger fram förslag på hur riskfylld kreditgivning bör motverkas. Problematiken är ekonomisk men frågan måste även adresseras ur ett folkhälsoperspektiv. I Storbritannien benämns skuldsvårigheter som en ”tyst mördare”.

En rad studier visar att den ohälsa som slår mot överskuldsatta är både psykisk och fysisk. Besvär med hjärtat och ryggen är fyra till tio gånger vanligare hos gruppen. Diabetes, allergi, cancer och ledsmärta är också mer förekommande. Att vara nertyngd av skulder innebär konstant stress som det inte går att fly ifrån. Drabbade slarvar med maten, låter bli att gå till tandläkaren och drar sig undan socialt umgänge. Skuldsättningen är starkt förknippad med skam och utanförskap.

Framför allt behöver skuldsättning synliggöras i det självmordspreventiva arbetet. Det visar en färsk forskningsstudie från Lunds universitet som presenterades i juni. Studiens resultat är alarmerande. En av fem personer med stora skulder har försökt begå självmord, en eller fler gånger. Kartläggningen baserar på enkätsvar från 641 individer som har kontakt med Kronofogden eller skuldrådgivning. En gemensam nämnare för de hundratals deltagarna är upplevelsen av att vara fångad i en situation som de inte kan ta sig ur.

Att var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv en eller fler gånger är en extremt hög siffra som sjukvården måste reagera på eftersom sambandet är så starkt. Rutinfrågor om privatekonomin behöver ställas till personer som söker vård för sin psykiska ohälsa. Det kan rädda liv.

Låntagare har givetvis en skyldighet att inte ta på sig större skuldbörda än man klarar av. Men ansvaret kan inte bara bäras av privatpersoner. Inom EU har svenskar en dubbelt så hög skuldsättning som genomsnittet. Handeln presenterar frekvent avbetalning som den smartaste vägen vid köp. På tio år har finanssektorns investeringar i reklam mer än fyrdubblats, via sociala medier riktas budskap baserat på enskildas sökhistorik. Det är ofta låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade som brottas med överskuldsättning.

Sveriges Konsumenter har rätt som kritiserar utredningen om överskuldsättning för att inte vara tillräckligt hård när det gäller reklam av konsumtionslån. Organisationen kräver att denna typ av marknadsföring måste jämställas med reglerna för alkohol och tobak. Det är nödvändigt. Skulderna får vi alla betala i form av ökade vårdkostnader. Överskuldsättning är bokstavligen livsfarligt.