Rättsväsendet står inför stora utmaningar – som vanligt. I takt med att samhället utvecklas gör även kriminaliteten och de kriminella det. En stor, statlig byråkrati som polis och domstolsväsende har inte alltid lika lätt att hänga med i svängarna.
Cybersäkerhetsföretaget Data expert nordic beskriver på sin hemsida hur artificiell intelligens, AI, används för brottsliga syften. Framförallt handlar det om bedrägerier mot företag och privatpersoner, men även om påverkansattacker där stora mängder datatrafik ska hanteras på kort tid. Eftersom AI kan användas för att simulera mänskliga meddelanden, kontakter och annan interaktion är det ett effektivt verktyg för att genomföra bedrägerier, särskilt mot äldre och andra utsatta grupper som bedragare gärna väljer som sina offer. Enligt forskare är bedrägerier på internet en nästan lika stor inkomstkälla för de kriminella nätverken som narkotikahantering.
Hypermodern teknik används dessutom inte bara för att begå brott digitalt. Polisen rapporterade den 5 december att antalet beslagtagna så kallade 3D-printade vapen har ökat kraftigt, om än från en låg nivå. Hittills i år har nationellt forensiskt centrum fått in 29 3D-vapen, mer än dubbelt så många som under 2022. Enligt kriminalinspektör Johan Gustafsson på Nationellt skjutvapencenter har verksamheten förbättrats i alla led. Det är lättare att få tag på ritningar, materialet tillåter bättre vapen och 3D-skrivarna blir allt mer sofistikerade. Att det dessutom är enklare och mindre riskfyllt att tanka ner en ritning på internet än att smuggla in ett vapen gör givetvis också 3D-printning extra attraktivt för kriminella.
En god nyhet i detta dystra sammanhang är därför att det ska bli enklare att flytta rättsprocesser till andra länder inom EU. På ett möte i Bryssel måndagen 4 december beslutade EU:s justitieministrar om nya regler för hur medlemsländernas rättsväsenden enklare ska kunna samarbeta.
“Det är viktigt för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M), och förtydligade: “Man kan ha gärningsmannen i ett land, brottsoffren i ett annat och platsen där brottet ägt rum kan vara i ett tredje land. När det gäller gränsöverskridande brottslighet, allt från stöldligor till människohandel. Om man ska få tryck i den här typen av processer vill man kunna samla alla aspekter av den här brottsligheten och pröva den på ett ställe” (SR 4/12).
Även om det går att göra rättsliga överföringar redan idag, saknas ett gemensamt regelverk, vilket gör att samarbetet går lätt med en del länder, men inte med andra. Gemensamma regler hur det ska gå till är en gammal idé och som diskuterats i unionen länge. Att de nu äntligen verkar komma på plats är därför på tiden.
Som Gunnar Strömmer påpekade verkar de gäng som ligger bakom många skjutningar i flera olika länder. Att göra det enklare för hela rättsprocessen att hantera den gränsöverskridande brottsligheten är därför givetvis lika självklart som välkommet. Rättsväsendet måste givetvis kunna verka där brotten begås – även här är det en fördel med öppna gränser.