Ohelig allians vill fälla regeringen i midsommartid

Vänsterpartiet + konservativa moderater och kristdemokrater och nationalkonservativa sverigedemokrater = sant.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar satte bollen mot misstroende i rullning. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna anslöt sig snabbt till den oheliga alliansen.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar satte bollen mot misstroende i rullning. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna anslöt sig snabbt till den oheliga alliansen.

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-06-18 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Politiken måste ha blivit tokig.

Torsdagen den 17 juni 2021 kommer att vara inskriven i politikens historieböcker som dagen när Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar gjorde klart att de föredrar en konservativ regering, med Ulf Kristersson (M) som statsminister, framför en rödgrön med Stefan Löfven.

Vilket knappast är vad Vänsterpartiet vill. Men deras misstroendeförklaring banar i praktiken vägen för Ulf Kristersson.

Torsdagen den 17 juni 2021 kommer att vara inskriven i politikens historieböcker som dagen när Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar gjorde klart att de kan tänka sig att gå vidare med sin misstroendeförklaring med stöd från nationalkonservativa sverigedemokrater.

Ja, politiken måste ha blivit tokig.

Inte ens justitieminister Morgan Johanssons (S) besked om att bjuda in parterna på bostadsmarknaden – Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO – under remisstiden för att diskutera förslaget fick Dadgostar att falla till föga, att tänka till.

I stället möttes Socialdemokraternas utsträckta hand med ironi och arrogans: Det kan vara trevligt med samtal, med kaffe och wienerbröd. Förhandlingar är någonting helt annat. Ungefär så föll hennes ord.

Så vad händer nu?

För att väcka en misstroendeförklaring behövs det 35 ledamöter. Vänsterpartiet har 27, Sverigedemokraterna 62. Klappat och klart.

Vad händer sedan?

Sedan måste Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – med eller utan samtal med varandra – säkra 175 av riksdagens 349 ledamöter för att kunna avsätta Löfven och hans regering. Kristdemokraterna och Moderaterna ställer sig bakom misstroendeförklaringen.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har 181 röster. Nog för att avsätta Löfven. Klappat och klart.

Vänsterpartiet + konservativa moderater och kristdemokrater och nationalkonservativa sverigedemokrater = sant.

Hur känns det Nooshi Dadgostar? Jimmie Åkesson? Ebba Busch? Ulf Kristersson?

Vad händer sedan?

Givet att riksdagen meddelar att man saknar förtroende för Stefan Löfvens och hans regering finns det två alternativ. Det ena är att utlysa ett extra val. Ett sådant kan tidigast genomföras i september. Med då bara ett år kvar till valet är det alternativet mindre troligt. Mer sannolikt är att inleda en ny omgång talmansrundor och regeringsförhandlingar.

Här backar vi bandet.

I januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kan man läsa att fri hyressättning vid nybyggnation ska införas. Det vill säga i hus som ännu inte är byggda.

Men kan tycka vad man vill om fri hyressättning i nyproduktion. Vad Vänsterpartiet tycker har framgått med all önskvärd tydlighet. Med så önskvärd tydlighet att man tycker att Löfven har misskött sitt uppdrag.

Det som gör den här misstroendeförklaringen problematisk är att misstroendet är väckt på ett förslag som enligt Socialdemokraterna inte finns, som befinner sig på remiss- och utredningsstadiet.

Hade Vänsterpartiet velat ta lite ansvar hade man väntat och sett hur det färdiga förslaget sett ut när det hamnat i riksdagen. Och då förklarat att man har eller saknar förtroende för regeringen Löfven.

En missförtroendeförklaring är riksdagens skarpaste vapen. Ett sådant ska användas sparsamt, med fingertoppskänsla och med omdöme. Inte för att man ogillar ett förslag som ännu inte finns. Det är inte det som en misstroendeförklaring ska användas till.

Riksdagen har röstat om en misstroendeförklaring elva gånger. Senast i november 2019 när Sverigedemokraterna väckte en misstroendeomröstning mot justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), med den svepande motiveringen att han ”misslyckats med sitt uppdrag”. Ingen omröstning har varit framgångsrik om man med det menar att de som varit emot statsrådet eller regeringen lyckats röstat bort dem. För det krävs det 175 aktiva röster för.

Precis som med den fria hyressättningen i nyproduktion – man ska använda sig av korrekta formuleringar Nooshi Dadgostar – så kan man tycka precis vad man vill om Stefan Löfven och hans regering. Saktfärdigheten har varit påtaglig i en del frågor, inte minst kopplade till coronapandemin. Om åtgärderna varit de rätta eller inte är en helt annan sak. Det får medicinsk expertis ta ställning till.

Men så till den milda grad att han inte bara ska kritiseras, utan avsättas?

Vänsterpartiets agerande är smaklöst, det är omoget. Det finns en hel del andra användbara adjektiv att tillgå. Sak samma gäller för de partier som följer Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i fotspåren.

Fotnot: Misstroendeomröstningen ska hållas måndagen den 21 juni klockan 10.00.