Nya utlänningslagen – ett krav istället för skydd?

Aleini är åtta år gammal. Hon är född och uppvuxen i Sverige, det är det enda landet hon känner till och hon pratar flytande svenska.

”Det finns även en oro att kravet på försörjning för familjeåterförening kommer slå hårt mot barnfamiljer”, skriver ledarskribenten.

”Det finns även en oro att kravet på försörjning för familjeåterförening kommer slå hårt mot barnfamiljer”, skriver ledarskribenten.

Foto: Tore Meek / NTB scanpix / TT /

Ledare2021-07-23 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men hennes mamma är flykting. När Rädda Barnen pratar med Aleini frågar hon varför Sverige, ett land som säger sig tycka om barn, vill att hon ska utvisas.

Den tidigare tillfälliga migrationslagstiftningen kom till efter flyktingkrisen 2015 och skulle vara just tillfällig. Men inget är så permanent som en tillfällig lagstiftning. Efter ett års förhandlingar i migrationskommittéen klubbade riksdagen igenom en förändrad utlänningslag som gör stora delar av den tillfälliga lagstiftningen permanent. Den 20 juli trädde lagen i kraft.

Till skillnad från innan 2015 blir tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel. Det innebär att flyktingar måste söka nytt uppehållstillstånd efter tre år, och alternativt skyddsbehövande måste söka nytt efter endast 13 månader. Det här är kortare än praxis i de flesta europeiska länder. För personer som inte vet om de kommer behöva lämna landet efter endast ett drygt år blir det svårt att bygga upp ett nytt liv och integreras i samhället. Det har fått flera ideella organisationer att reagera. Bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR som menar på att den nya lagstiftningen motverkar behovet av ett säkert och stabilt skydd.

Det finns även en oro att kravet på försörjning för familjeåterförening kommer slå hårt mot barnfamiljer. De riskerar att antingen tvingas leva splittrade under en lång tid eller äventyra hela familjens liv längs farliga flyktvägar för att kunna komma till tryggheten tillsammans. Att barnkonventionen har blivit lag i Sverige tycks inte vara något hinder för att försvåra för barn på flykt.

Det finns fortfarande en ventil i lagstiftningen. Trots hårt motstånd fick Miljöpartiet igenom en ny humanitär skyddsgrund för att säkerställa att personer som befunnit sig länge i landet och har skaffat sig en stark anknytning till Sverige ska kunna stanna. Det här skulle kunna möjliggöra för barn som Aleini att få stanna i landet.Hur den kommer att tillämpas i praktiken återstår att se.

Det finns stort folkligt stöd för att barn med stark anknytning till landet ska få stanna. I en undersökning som Rädda Barnen lät göra svarade 74 procent att barn som bott länge i Sverige och lärt sig svenska språket ska ha en möjlighet att stanna i Sverige (20/8 -20). Men den inställningen är inget som märks hos de flesta riksdagspartier. Moderaterna har sagt att de vill riva upp den nya migrationslagstiftningen om de kommer till makten – men inte för att de vill att barn som Aleini ska få stanna i Sverige. Tvärtom, vill de avskaffa de få ventiler som finns i lagstiftningen och göra den ännu striktare.

Den nya utlänningslagen är en lagstiftning som bygger på krav istället för rätt till skydd. Den permanentar osäkerhet och kommer försvåra integrationen ytterligare, vilket är det sista Sverige behöver just nu. Oavsett vilken regering som sitter vid makten efter nästa val är det uppenbart att flyktingbarnen är de stora förlorarna.