Tonåren är en tuff tid. Ungdomar letar efter sig själva, sin identitet och sin plats i världen. Kroppen och psyket förändras och det är svårt att bli bekväm med allt det nya. För vissa är det extra svårt. De utvecklar depression, ångest, självskadebeteenden eller anorexi. I slutet av tonårstiden har en femtedel av alla unga behandlats mot depression. Flickor är mer utsatta än pojkar. På senare år har ännu en diagnos blivit allt vanligare hos framför allt tonårsflickor, nämligen könsdysfori.
2020 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning som visade att antalet unga kvinnor som söker hjälp för könsdysfori ökar lavinartat. Samsjukligheten med psykiatriska sjukdomar och diagnoser, framför allt depression och autism, är hög. Däremot hanteras inte könsdysfori som andra diagnoser. Istället för behandling som går ut på att försöka hjälpa tonåringen att bli frisk från depressionen, möts unga som vill byta kön av en vårdapparat som bekräftar deras upplevelser av att kroppen är fel. I alla fall var det så till alldeles nyligen.
2022 uppmanade Socialstyrelsen till återhållsamhet när det gäller såväl pubertetshämmande som könsbekräftande behandling hos minderåriga eftersom det vetenskapliga underlaget var för tunt och risken för oönskade biverkningar stor. En klok rekommendation. Inte minst med tanke på att antalet fall där människor ångrar sig ökar. Redan 2019 påtalade Lennart Fällberg, vårdenhetschef på Lundströmmottagningen i Göteborg, där man är specialister på könsdysfori, att det är problematiskt att ett så stort ansvar läggs på minderåriga patienter.
– Det är mycket svårt för en 16-åring att fatta sådana här livsavgörande beslut när man är mitt uppe i den vanliga utvecklingen som är ganska, eller mycket omvälvande för alla i puberteten, sade Lennart Fällberg.
Att det är djupt olämpligt att låta tonåringar, ofta med depression och neuropsykiatrisk diagnos, fatta livsavgörande beslut, tycker dock varken Liberalerna, Moderaterna eller den rödgröna oppositionen. Tvärtom anser de att det är en god idé att låta 16-åringar som enligt svensk lag inte anses mogna nog att vare sig köpa alkohol, köra bil eller ingå avtal, själva bestämma om de vill byta juridiskt kön.
Människor bör enligt L och M med flera, också kunna byta kön hos Skatteverket utan att ha en diagnostiserad könsdysfori eller ha påbörjat en fysisk könskorrigering. Något som påverkar hela samhället eftersom det skulle innebära att kön inte längre är objektivt och hör samman med biologi, utan hädanefter ska ses som en subjektiv känsla.
Eftersom KD och SD, med rätta, protesterat har L och M valt att gå direkt till riksdagen med frågan. Omröstningen sker den 17 april. I dagsläget finns det inget som tyder på att förändringen inte kommer att genomföras.
Sveket är bottenlöst, både mot vetenskapen, mot utsatta kvinnor vars trygghet riskerar att raseras och mot unga som mår dåligt och desperat letar efter en orsak.
Att det finns människor som fötts i fel kropp är ett faktum. Att dessa individer ska ha rätt till vård är självklart. Men varken könskorrigering eller juridiska könsbyten bör komma på fråga förrän individen diagnostiserats av medicinska experter och dessutom nått en ålder då hjärnan är färdigutvecklad, vilket sker i 20-årsåldern. Annars riskerar tonårstrauman bli livslånga trauman. Hur kan L och M blunda för det?