Nu måste vi alla hjälpas åt för att höja kunskapsnivån

Novusundersökningen visar att kunskapen om det politiska styret är lågt och att färre än hälften känner till att det är regionen har huvudansvaret för hälso- och sjukvården.

Väljarnas kunskaper om vem som styr sjukvården och hur den styrs är bristfällig.

Väljarnas kunskaper om vem som styr sjukvården och hur den styrs är bristfällig.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-03-29 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna.

Det anser sex av tio svenskar i analys- och undersökningsföretaget Novus senaste mätning.

Ändå är det bara fyra procent av väljarna som tycker att regionvalet är det viktigaste. Det visar en Novusundersökning som SVT:s lokala nyheter gjort tillsammans med Uppdrag granskning (SVT 27/3 2022).

Här är det någonting som inte stämmer. Ekvationen går inte ut.

Väljarnas kunskaper om vem som styr sjukvården och hur den styrs är uppenbarligen bristfällig.

Novusundersökningen visar också att kunskapen om det politiska styret är lågt och att färre än hälften känner till att det är regionen har huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Det flesta svarar att det är riksdagen.

Vi i Sverige lever i en demokrati. I en av världens mest demokratiska demokratier. Det är en förmån. Men med den förmånen kommer också skyldigheter. Som att ha grundläggande kunskaper om hur samhället fungerar.

Om du till exempel är missnöjd med sjukvården i regionen där du bor, och vill ha förändring, hur ska du då kunna rösta ”rätt” om du inte vet att det är regionens politiska partier och dess politiker som styr hälso- och sjukvården.

Det går att göra det enkelt för sig. Genom att skylla på media. Att press, radio och tv inte skriver tillräckligt mycket om sjukvården.

Men det hade inte varit med sanningen överensstämmande. Som en av de viktigaste politiska frågor skriver media visst om hälsa och sjukvård. Snarare handlar det om att läsarnas nyhetskonsumtion förändrats.

Allt fler använder sociala medier som primär nyhetskanal, allt färre läser de traditionella tidningarna.

Så förmodligen handlar det mer om ändrade läsvanor än att tidningarna ”sviker” sitt uppdrag.

Däremot finns det anledning att tro att dagens snuttifierade nyhetsrapportering, som pratar om delarna, inte om helheten, gör att det är lätt att ”gå vilse”, att inte förstå hur allting hänger ihop.

I september är det val. De flesta tycker att riksdagsvalet är det som betyder mest, bara fyra procent tycker att det är regionvalet.

För att väljarna ska kunna göra kloka val, baserat på kunskap om alternativen, måste alla demokratiska krafter prata mer om hur allt hänger ihop. Om vem som gör vad och hur det görs.

Oavsett vilken politisk konstellation/politiskt parti du röstar på så väger kunskap tungt samtidigt som den är lätt att bära.

Skaffa dig den kunskapen. Att inte riktigt veta vad man röstar på riskerar att på sikt förvandlas till ett demokratiskt problem.