Tänderna är en del av kroppen. När tänderna är sjuka innebär det inte sällan att det påverkar resten av kroppen. Särskilt om man är äldre och kroppen redan är försvagad. Därför var det glädjande att regeringen fredagen den 6 september som en del av den kommande budgetpropositionen för 2025, föreslog ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för alla över 67.
Det stärkta högkostnadsskyddet är första delen av en omfattande tandvårdsreform där tanken är att tandvårdens kostnader för individen i förlängningen i högre grad ska efterlikna det som finns i övrig vård. Det vill säga ingå i den allmänt finansierade välfärden i sådan omfattning att ingen ska behöva känna att man tvingas avstå att laga tänderna för att man inte har råd.
“Vi genomför nu den största tandvårdsreformen på över 20 år genom ett kraftigt förstärkt högkostnadsskydd”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) i samband med att förslaget presenterades. Från och med 2026 kommer regeringen årligen att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för den nya tandvårdsreformen.
Även om det handlar om mycket pengar är det kronor som med tiden kommer att vara välinvesterade och leda till minskade utgifter, eller i alla fall att resurser kan användas bättre, i andra änden. Det är väl belagt inom forskningen att dålig munhälsa och sjukdomar i tänder och tandkött kan påverka övriga delar av kroppen och bidra till utvecklingen av olika sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, demens och reumatiska sjukdomar. Genom att hålla munnen frisk kan man med andra ord förebygga en rad allvarliga hälsorisker - och sjukvårdskostnader.
Att även äldre med låga inkomster får råd att gå till tandläkaren innebär ökad livskvalitet, högre välmående och minskat lidande. Den reform som socialminister Forssmed presenterade häromdagen var med andra ord ett av de allra bästa initiativ regeringen tagit.
Det har under lång tid, från många olika håll, ställts krav på att tandvårdens kostnader bör samordnas med den övriga vårdens och att kostnaderna för ett tandläkarbesök inte ska vara högre än för ett läkarbesök. Det som satt stopp för det är oron för att det skulle bli alltför dyrt. Vi befinner oss i dag dock i ett läge då de flesta svenskar har en relativt god tandhälsa. Många av dagens och framtidens pensionärer växte upp med fluortanter och instruktioner om att noggrant borsta morgon och kväll, använda tandtråd och hålla tandköttet friskt. En stor del av svenskarna har dessutom frisktandvård eller liknande avtal som gör att de ser till att gå till tandläkaren med regelbundna mellanrum så att eventuella problem kan upptäckas och åtgärdas på ett tidigt stadium. En reform som framförallt har en stor betydelse för den grupp som behöver hjälpen bäst är därför helt rätt.
Utöver ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård avser regeringen att införa ökade kontroller för att minska felaktiga utbetalningar av statligt tandvårdsstöd och att ersättning till vårdgivare ska kunna hållas inne när patientsäkerheten brister. Vilket är fullt rimligt. Nu behövs bara en ytterligare satsning på att utbilda fler tandläkare och att regionerna ser till att det finns kostnadstäckning för den regionfinansierade tandvården för att stävja den tandläkarbrist som är ett faktum i 17 av 21 regioner.