Ledare: Nu hotas den svenska modellen på grund av Löfven

I förra veckan röstade en bred majoritet i Europaparlamentets utskott för arbetsmarknadsfrågor för att gå vidare till förhandling med rådet om lagstadgade minimilöner inom EU.

Frågan är en av de viktigare delarna i den så kallade sociala pelaren som antogs vid EU-toppmötet i Göteborg 2017.

Efter beslutet var besvikelsen stor hos de svenska ledamöterna.

”Arbetsmarknadsutskottet i Europaparlamentet vill att EU ska sätta svenska löner, vilket är ett direkt hot mot svenska arbetstagare och företag”, underströk centerpartisten Abir Al-Sahlani i en intervju med Europaportalen (11/11 2021).

”Om det skulle bli en realitet, det som beslutats i dag, så är det ett ingrepp i den svenska avtalsmodellen och grunden för vår välfärd”, menade socialdemokraten Heléne Fritzon.

Alltså precis det flera borgerliga politiker, tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer varnat för ända sedan toppmötet i Göteborg. Ändå var Stefan Löfven (S) och hans regering fast beslutna om att bidra till att driva igenom den sociala pelaren.

Löfven gick till och med så långt som att kalla kritiken mot ökad överstatlighet för ”en skröna som passar dem som egentligen inte vill prata om sociala villkor” (Sveriges Television 16/11 2017).

Lockelsen i att få några minuter i rampljuset som den store europeiske statsmannen var uppenbarligen större än viljan att värna den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Förmodligen hade statsministern också en naiv tro på att det skulle gå att exportera svenska system och svensk jämställdhet till resten av EU utan att riskera att Sverige i stället ska tvingas anpassa sig efter syd- och mellaneuropeisk modell.

Blir förslaget om lagstadgade minimilöner verklighet innebär det i princip att det arbetssätt där löner förhandlas fram av arbetsmarknadens parter skjuts i sank.

Det är dessutom förmodligen bara början. Det finns redan i dag en europeisk arbetsmarknadsmyndighet, och ytterligare lagförslag som bygger på den sociala pelarens principer och som handlar om alltifrån socialförsäkringar till arbetsrätt har presenterats.

Nu lämnar Stefan Löfven en besvärlig situation till sin efterträdare Magdalena Andersson (S).

Lyckas hon inte få till undantag för Sverige kan den före detta Metallordförandens eftermäle bli att han var den som nästan 100 år efter Saltsjöbadsavtalet raserade den välfungerande svenska modellen.

Det vore trist. Inte bara för Stefan Löfven, utan för alla på den svenska arbetsmarknaden.