De som haft höga elpriser har betalat in mycket till systemet. Då är det också rimligt att de får tillbaka en del.
Det konstaterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) för ungefär en månad sedan (SVT Nyheter 28/10 2022).
Hur rimligt det är kan man ha synpunkter på. Men utifrån att högkostnadsskyddet – som mer är att likna vid en elprisrabatt för södra Sverige – är retroaktivt utformat kan man spåra en viss logik i det hon säger.
Alla elkunder söderöver får tillbaka pengar för varje förbrukad kilowattimme. Från oktober 2021 till september 2022. 50 öre i elprisområde 3 och 79 öre i elprisområde 4.
Elkunder norröver – i elprisområde 1 och 2 – blir utan kompensation.
Den stora frågan är inte vad som hänt – det vet vi och det kan vi förhålla oss till – utan vad som framgent kommer att hända.
Elpriserna lär knappast minska över tid och när prisskillnaderna tenderar att minska mellan elprisområdena – under november har de nästan försvunnit – är det inte bara rimligt, det är helt nödvändigt att se över stödet.
För fler stöd lär komma. Kanske redan den här vintern. Men om de ska vara någorlunda rättvisa måste norra Sverige på olika kompenseras. Inte bara för kylan, utan också för att producera el som kan skickas söderut.
I elprisområde 1 och 2 räknar analytiker med att ett elpris på tre–fyra kronor per kilowattimme inte kommer att räcka i vinter..
Hushållen drabbas, framför allt de som redan i dag lever under knapphetens kalla stjärna. Företagen drabbas. Hela samhället drabbas när en allt större del av den disponibla inkomsten går till mat på bordet och värme i villan.
”Svenska folket hade förväntat sig något helt annat än det regeringen nu levererar”, säger S-ledaren Magdalena Andersson, och vill att den ska börja arbeta med ett förslag till elprisstöd för norra Sverige.
Även om det är en öppen dörr som Magdalena Andersson sparkar in måste den borgerliga regeringen hörsamma hennes krav på att börja arbeta med ett stöd för norra Sverige. Då hade det varit klokt att rikta stöden till de hushåll och företag som behöver dem mest.
Gjort är gjort och kan inte göras ogjort. Med facit i hand är det enkelt att konstatera att stängningen av kärnkraftsreaktorerna inte var de mest genomtänkta politiska besluten under 1900- och 2000-talen.
Att det saknas långsiktighet i energipolitiken är ett tungt vägande skäl till dagens höga elpriser.
Utan långsiktiga spelregler riskerar de kostnadsdrivande stöden att bli permanenta.