Det lackar mot jul.
Julen 2022 har tyvärr alla möjligheter att bli en krisernas jul.
Det skramlas med vapen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har låtit meddela att Ryssland inte har några planer på en vapenvila i Ukraina under jul- och/eller nyårshelgen. Nordkorea avfyrar missiler till höger och vänster. Kina spänner musklerna.
Samtidigt pågår det en rad humanitära katastrofer världen över: i Jemen, i Syrien, i Etiopien, i Sydsudan, i Somalia, i Afghanistan, i Kongo-Kinshasa, i Myanmar, i Mali, i Haiti. I Ukraina slås liv i spillror, barn och familjer tvingas fly för att överleva.
I Sverige slår drivmedels- och energipriserna nya rekord. Inflationen har raderat ut flera års reallöneökningar. Räntorna stiger. De som hade det svårt redan innan krisen slog till har självklart fått det ännu svårare. Matköerna blir längre i takt med att hjälpbehoven ökar.
För drygt ett år sedan blev Jonas Wihlstrand generalsekreterare för Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner. Han ser stora likheter mellan den stora 90-talskrisen och dagens kris. Då gick Sverige in i en djup ekonomisk kris. Bruttonationalprodukten (BNP) föll med fem procent, sysselsättningen minskade med 500 000 personer och statsfinanserna kollapsade.
”Jag var med under krisen på 90-talet. Det vi ser nu påminner om upptakten av den”, säger Wihlstrand till SVT Nyheter (15/12 2022).
Sveriges Stadsmissioner, Frälsningsarmén och andra hjälporganisationer har slagit larm. Det har de förresten gjort ett bra tag nu. De ser en kraftig ökning av antalet hjälpbehövande barnfamiljer i hela landet. Familjer som behöver hjälp med både mat och andra insatser.
Vill man se ”Årets julklapp” som en trendkänslig indikator på sakernas tillstånd noteras att robotdammsugaren (2015) och elcykeln (2017) har fått ge vika för betydligt mer vardagsnära och plånboksvänliga julklappar: Stormköket (2020) och årets ”Det hemstickade plagget”. Det sistnämnda en klapp för att visa omtanke i en orolig tid och i en ekonomiskt svår situation för många hushåll.
Slutet på mina skrivarinsatser här på Norran närmar sig med stormsteg. Med risk att bli tjatig, att upprepa mig, så kommer de sista texterna att ta upp ämnen som jag brinner för, som jag skrivit mycket om.
I torsdags (15/12 2022) handlade det om lärandets svåra konst kanaliserat till skolbiblioteken, eller rättare sagt bristen på desamma. Dagens text handlar, som du säkert redan listat ut, om människor som har det svårt.
Vad som kommer de närmaste dagarna får vara en än så länge väl förborgad hemlighet.
”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”, är ett vid det här laget uttjatat citat. Men samtidigt är det ett citat som definierar vad medmänsklighet handlar om. Att på olika sätt hjälpa de som behöver hjälp. Vara med och försöka laga revorna i samhällets skyddsnät.
När världen ser ut som den gör gäller det att försöka hjälpa till. På olika sätt. Inte bara med pengar utan även med ideella insatser. Det kan för en ensamstående förälder vara skillnaden mellan en god jul och en mindre god jul.
Trenden är bruten, utropar mediebyrån AdOn Media Nordic AB.
Den brutna trenden handlar om att fler svenskar skänker pengar till välgörenhet efter flera år av minskning. Trendbrottet kan med stor sannolikhet kopplas till invasionen av Ukraina. Det är Kantar Sifo som gjort själva undersökningen.
Det går naturligtvis att diskutera vart pengarna ska gå för att göra störst nytta nu när hjälpbehoven synes oändliga. Vilken hjälporganisation vars insatser bäst sammanfaller med ens eget önskemål om destination och ändamål.
Men den diskussionen är alltför komplicerad och mångfacetterad för att föras på ett begränsat tidningsutrymme.
Det viktigaste är att det finns de som på olika sätt är villiga att hjälpa till.
Det brukar ofta sägas att smålänningar är snåla. Om det är så tvistas det om bland annat i sociala medier.
Sett till hur många som ger pengar till välgörenhet borde det i stället heta att norrbottningarna är snåla. Inte ens hälften av Norrbottens invånare ger pengar till välgörenhet. De är sämst i klassen. Västerbottningarna är bättre, men inte mycket bättre.
Många av oss har möjlighet att ge en slant, stor eller liten, till de som inte har, till de som är beroende av andras hjälp och välvilja.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, är ett citat som fått en ny mening, en djupare innebörd denna krisernas jul 2022.