Nu är det väl ändå dags att göra a-kassan obligatorisk

Att det behövs en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring har coronapandemin med all önskvärd tydlighet visat.

Ledare 18 juni 2020 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Coronapandemin har avslöjat många fel och brister.

När regeringen i februari 2018 tillsatte den utredning, som bland annat skulle göra det lättare att få a-kassa, var det inte många som visste vad corona och covid var. Nu vet alla det.

Bristerna i arbetslöshetsförsäkringen uppenbarades. Så till den milda grad att regeringen och samarbetspartierna kände sig nödsakade att agera. Bland annat höjdes taket, medlemsvillkoren förändrades och karensvillkoren försvann.

Sedan årsskiftet har 219 000 svenskar gått med i någon av Sveriges 25 a-kassor.

Störst var ökningen under första kvartalet. I normala fall brukar det handla om några tusen nya ansökningar varje månad.

När coronaviruset slog till kunde ansökningarna räknas i tiotusental.

En tolkning är att det är många som är villiga att betala när de behöver a-kassan, men inte annars.

Det talar för det självklara. Att göra a-kassan obligatorisk. Och statlig. Det hade bland annat inneburit ett ekonomiskt grundskydd för alla vid arbetslöshet och att avgiften hamnat på samma nivå.

I dag varierar den mellan 100 och 150 kronor i månaden, beroende på vilken a-kassa man tillhör.

Men de fanns inte med i Maria Hemström Hemmingssons utredning som på tisdagen (16/6 2020) överlämnades till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Tyvärr, får man väl tillägga.

Men inkomstvillkoret förändras: För att få a-kassa behöver du ha haft en årsinkomst på minst 120 000 kronor och ha haft en månadsinkomst på minst 10 000 kronor fyra av de månaderna. I dag avgör arbetad tid om du får a-kassa eller inte.

Avtrappad ersättning: Storleken på ersättning bygger på inkomst, hur länge du varit medlem och hur länge du varit arbetslös. Nivån på ingångsersättningen höjs samtidigt som nedtrappningen blir brantare.

Kvalificeringstiden förändras: Nu behöver man ha varit med i a-kassan i 12 månader för att få tillgång till den inkomstbaserade ersättningen. I fortsättningen ska man få ersättning, dock lägre, från första dagen i a-kassan.

Ekonomiskt handlar det om ett nollsummespel för staten. Det var också en av utredningens förutsättningar.

Ambitionsnivån är det inget fel på.

Förändringarna är i grund och botten också bra.

Inte tillräckliga, men i grund och botten bra.

Nu blir utredaren Maria Hemström Hemmingssons förslag till nya a-kasseregler ytterligare en het politisk potatis för statsminister Stefan Löfven (S) och hans regering att hantera. Det stormar som bekant även kring LAS-utredningen.

Susanna Gideonsson, purfärsk LO-ordförande, tycker till exempel att förslaget är gammalmodigt, varnar för ett arbetsmarknadens a- och b-lag och att Sverige med de här förslagen närmar sig ”den amerikanska modellen”.

Banden mellan Socialdemokraterna och LO-kollektivet har tänjts ut de senaste åren. Januariavtalet gjorde det inte lättare för Löfven och kompani att upprätthålla de goda relationerna med LO.

Nu väntar tuffa politiska förhandlingar. Gulan Avci, Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson, är till exempel inte nöjd med avtrappningen i ersättningsnivån. Den vill hon göra brantare.

Det är en viktig del att ta med sig in till förhandlingarna med regeringen. En annan fråga som behöver väckas är att göra arbetslöshetskassan obligatorisk. Att det behövs har inte minst coronapandemin visat all önskvärd tydlighet.

Det är förmodligen en hel del som har regeringen och dess samarbetspartier att tacka för att de i varje fall har en a-kassa att leva på. Gårdagens regler hade varit en katastrof med dagens situation på arbetsmarknaden.


Ämnen du kan följa