Han skulle “återge Bergslagen, som är industri-Sveriges hjärta, en ny framtidstro”. Tusentals jobbtillfällen skulle skapas. Byter man ut “Bergslagen” mot Skellefteå skulle citat kunna vara taget från dagens diskussioner kring statligt stöd för Northvolt.
Det var dåvarande statsminister Olof Palme (S) som framförde budskapet i ett tal i Örebro. Året var 1973 och Socialdemokraterna vill inte bara återge den kämpande industrin i Bergslagen sin glans, utan även satsa miljarder på ett stålverk i Luleå. Projektet kallades Stålverk 80. 1976 drog regeringen Fälldin till skattebetalarnas lättnad i bromsen efter att kostnaderna skenat.
Nu står Sverige inför en liknande situation. Northvolt har lagt miljarder på batterifabriken i Skellefteå. Men företaget går på knäna.
Konsumenterna har varit tydliga: de vill inte ha elektrifierat. Åtminstone med dagens konjunktur, priser och illa utbyggda laddinfrastruktur. Men fabriken har fortfarande fulla orderböcker sen tidigare. Ledningen har bara sig själv att skylla. Produktionen ligger på blott några promille av vad som utlovats. Mer verkstad än batterifabrik.
Frågan är vad som väntar framöver. Regeringens intresse för att ge stöd har varit svalt. För att inte säga iskallt. Både näringsminister Ebba Busch (KD) och statsminister Ulf Kristersson (M) har tydligt deklarerat att staten inte kommer att gå in som ägare för att rädda företaget.
Att staten går in på marknaden är annars vanligare än man tror. Till exempel överlevde Tesla, enligt ägaren Elon Musk, tidigt in i sin resa tack vare generösa statliga lån. Därtill är det just nu poppis att ge skattepengar till företag. I USA har avgående president Biden fått kongressen att godkänna subventioner på inte blott miljarder, utan biljoner kronor. Därtill har Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, bedömt att EU investerat åtta biljoner för lite i företag och infrastruktur.
Hiskeliga summor. Det är den världen som Sverige och Skellefteå vandrar i. Men fakta kvarstår. Staten är värdelös på att driva företag och industri. Stålverk 80 står som bevis.
Inte heller behöver stat och stad gå hand i hand. Att Skellefteå gick före beror på att de är Sveriges näst rikaste kommun. Att man snubblar fäller inte stadens finanser.
Det ska även sägas. I Skellefteå står det en nästintill färdigbyggd batterifabrik med Europas billigaste el. Det vet marknaden. Planen att förbjuda nyproduktionen av fossildrivna bilar på EU-nivå ligger dessutom fast. Batterier kommer behövas. Det vet marknaden. Idag köps de in från Kina. Men klimattullarna på EU-nivå och handelskrig talar sitt eget språk. Det är skönt att ha en säker underleverantör i Europa för biltillverkarna. Det är därför som Volkswagen, som äger 20 procent av aktierna i Northvolt, har satsat på projektet. Även det vet marknaden.
Sammantaget talar mycket för att Northvolt blir kvar, men med en annan ägare. Just nu söker företaget febrilt efter kapital för att hålla verksamheten igång tills vindarna vänder. Tyvärr är priset på pengar - räntan - högt. Sannolikt väntar en konkurs. Det innebär att verksamheten köps upp för en spottstyver och startar upp igen. Kanske fortsätter man som en batterifabrik på en vänligare marknad om några år. Men risken finns också att fabrikens interiör blåses ut och anläggningen omvandlas till en serverhall.
En sak står dock säkert. Dagens Skellefteå är inte Palmes Luleå. Kommunen kommer att stå pall oavsett. Verksamheten fortsätter, om än kanske i annan form. Billig el, behovet av batterier och den gröna omställningen försvinner inte. Ett eventuellt investeringsstöd från offentlig sida får Brysselbyråkraterna stå för.
Kristersson och company gör klokt i att tacka nej.