Sveriges elever har läslov.

Namnbytet till trots finns det anledning att tro att många kommer att fylla sin ledighet med annat än böcker.

57 procent av svenska niondeklassare läser bara om de måste. Siffror från Pisa-undersökningen visar att någonting inte står rätt till i svensk läsundervisning. En rapport från Lärarstiftelsen pekar på hur läslusten sjunkit det senaste decenniet. Sverige har rasat mot botten i Pisas läslusindex. I OECD är det bara Chile som haft en kraftigare negativ utveckling.

Det sistnämnda ger anledning att varna för att skylla en alltför stor del av utvecklingen på den vanliga syndabocken: internet.

Att smarta telefoner finns i var och varannans ungs ficka är en stor utmaning i skolan.

Men det är en utmaning som man uppenbarligen lyckats tackla bättre i andra länder.

Elevernas motivation är avgörande. Att lära sig avkoda bokstäverna och få det flyt som krävs för att kunna ta till sig en text tar tid. Låg läslust leder till låg läsförmåga, ett samband som ofta blir självförstärkande. Går läsningen trögt blir den inte heller rolig eller givande.

Starka läsare tenderar att bli starkare över tid. i dag kommer de i regel från hem med bildningskapital. Föräldrar som regelbundet läser för sina barn, har bokhyllor fyllda med böcker. De kopplar gärna av med en bok, och blir läsande förebilder för sina barn.

Så ser det inte ut i alla hem, och då måste skolan kliva in och agera kompenserande. Ge de barn som inte får läsning hemma ett sammanhang där deras läslust kan väckas, växa och frodas.

De behöver tid för tyst läsning i klassrummet. Det är någonting som prioriteras bort i dagens skola. I stället infogas läsning i olika förmågor och fragmenteras.

Läsning av skönlitteratur ses som ett slöseri med tid och prioriteras bort. Skolbibliotek för på många håll en tynande tillvaro.

Kompendier som läraren själv sätter ihop har ersatt kursböcker i många skolor – trots att det inte är ett fullgott substitut.

Det tar också tid för lärarna, som behöver lägga dyrbar tid på att leta material och kopiera det. För eleverna försvinner möjligheten att få översikt över kursinnehåll och läsa i förväg – vilket kan hjälpa både starka och svaga elever.

Många skolor har inte råd att köpa böcker, heter det ofta. Samtidigt har svensk skola satsat stort på digitalisering. Datorer och kvalitativa digitala läromedel kostar och det kostar fylla dem.

I stället för att skylla på elevernas påstådda ointresse och för mycket skärmtid är det kanske dags att fundera på prioriteringarna.