Antalet dödsoffer fortsÀtter att stiga i Tyskland efter regnovÀdret och översvÀmningarna.
Hus, vÀgar, jÀrnvÀgar, broar, elledningar och annan infrastruktur har spolats bort. SamhÀllen har skurits av frÄn omvÀrlden,
ĂversvĂ€mningarna beskrivs som de vĂ€rsta under det senaste seklet.
Stora delar av Centraleuropa Àr drabbat. Tyskland vÀrst. Men Àven Belgien och NederlÀnderna.
De senaste Ären har vi gÄng pÄ gÄng blivit pÄminda om hur liten mÀnniskan Àr nÀr Moder jord rasar. JordbÀvningen i Indiska oceanen 2004, och den efterföljande tsunamin, tog mellan 230 000 och 280 000 liv.
I nĂ€rtid den âlivsfarliga hettanâ i östra Kanada och USA De massiva skogsbrĂ€nderna i Kalifornien. Och nu stormen Berndt.
Vi i Sverige borde ta lÀrdom. Förbereda oss. MÄnga svenska stÀder Àr inte nog dimensionerade för översvÀmningar och extremvÀder. Det menar företrÀdare för sÄvÀl SMHI som Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap.
SkellefteÄ tillhör (tack och lov) inte de största riskomrÄdena. Men det finns ÀndÄ sÄdant som kommunen behöver ta hÀnsyn till.
Eftersom vatten rinner nerÄt Àr grunden för all samhÀllsplanering att arbeta med höjdsÀttning, alltsÄ att bevara lÄgpunkter obebyggda dit vattnet kan styras och svÀmma över utan konsekvenser för hus eller mÀnniskor. Bristen pÄ byggbara omrÄden gör dock att kommuner ibland ÀndÄ vÀljer att bygga pÄ en lÄgpunkt. Lösningen Àr dÄ att skapa en ny lÄgpunkt i nÀrheten dit vattnet leds.
Det hjÀlper, men inte nÀr ovÀder i Berndt-klass slÄr till och drÀnker stad och land.
AlltsÄ mÄste vi ocksÄ titta pÄ de bakomliggande orsakerna. KlimatförÀndringarna.
Det gÄr inte att koppla enskilda vÀderhÀndelser till klimatförÀndringarna. OvÀder kommer och ovÀder gÄr. Det har de alltid gjort.
Vad forskarna dÀremot vet Àr att extremvÀder, framför allt skyfall och vÀrmeböljor, kommer att bli vanligare. Det regn som fördelats över mÄnader och Är faller i stÀllet pÄ veckor och dagar.
Stilla rinnande bÀckar, Äar och floder kan stiga vÀldigt plötsligt och överraskande mycket. De förvandlas till rasande monster som slukar allt i sin vÀg.
För att minska skadorna â bĂ„de rĂ€knat i mĂ€nniskoliv och i egendom â behöver vi jobba pĂ„ tvĂ„ fronter. Vi mĂ„ste dels arbeta förebyggande, fĂ„ ner de globala utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser, dels vara bĂ€ttre förberedda om och nĂ€r ovĂ€dret slĂ„r till.
FrÄgan Àr annars inte om det blir en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slÄ hÄrdast.