Läget har förvärrats.

Det konstaterar arbetsgivarorganisation Svenskt näringsliv i sin senaste rekryteringsenkät.

Sju av tio företag upplever svårigheter med att rekrytera. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt.

I Västerbotten har 65 procent av företagen försökt rekrytera nya medarbetare någon gång under de senaste sex månaderna. Fler än tre av tio företag misslyckades. Den vanligaste orsaken – både nationellt och regionalt – är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet.

Allvarligt?

Självklart är det allvarligt. Företag som inte kan rekrytera kan heller inte växa. De tvingas tacka nej till uppdrag. I ett längre perspektiv påverkar det Sveriges konkurrenskraft negativt.

Men det är inte bara företagen som drabbas. Om färre har ett jobb att gå till är det färre som betalar skatt. Det drabbar den gemensamma välfärden: skolan, vården, omsorgen och mycket annat.

Först förändrade coronapandemin världen.

Hittills har 482 miljoner smittats, drygt sex miljoner har dött. I Sverige har nästan 2,5 miljoner smittats, drygt 18 000 har dött. Fyra av tio företag uppger att pandemin försvårat deras möjligheter att rekrytera den kompetens som de söker.

Sedan förändrade Rysslands oprovocerade invasionen av Ukraina världen.

Hur många ukrainska flyktingar som kan komma att komma till Sverige råder det delade meningar om. Men enligt Migrationsverkets prognoser kan det handla om 200 000. Som en jämförelse tog Sverige emot drygt 160 000 asylsökande under flyktingkrisen 2015.

200 000 ukrainare som flyr krigets fasor, för att landa i Sverige, innebär självklart en utmaning för samhället, för civilsamhället och för den svenska arbetsmarknaden. Nu måste vi så snabbt som möjligt ge de ukrainska flyktingarna chansen att jobba och försörja sig själva.

Men 200 000 ukrainare som flyr krigets fasor, för att landa i Sverige, innebär samtidigt en möjlighet för näringslivet.

I Skellefteå erbjuder Northvolt engelskspråkiga flyktingar från Ukraina, som söker arbete inom tillverkningsindustrin, ett snabbspår. Bra för Northvolt, bra för samhället, bra för flyktingarna. Hjälp till självhjälp för Northvolt. Om det lyckas.

Eller som Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt, skriver i ett mejl till Norran: ”Även om vi bara lyckas anställa några är det förstås positivt för alla parter” (Norran 28/3 2022).

Det finns mycket som kan göras för att underlätta för företagen att kunna rekrytera ”rätt”. Fler behöver till exempel påbörja på och avsluta en yrkesutbildning på gymnasiet.

Behovet av yrkesutbildad personal är stort. Praktisk yrkesutbildning från gymnasieskolan kombinerat med några års yrkeslivserfarenhet och du är guld värd på arbetsmarknaden.

Men det handlar också om att förbättra möjligheterna för det livslånga lärandet. När jobben och arbetsuppgifterna förändras behöver även arbetstagarna förkovra sig. Inte bara i privat sektor. Utan även i offentlig.

Företag kan på olika sätt samverka med utbildningssystemen. Mest nöjda är de företag som samverkar med yrkeshögskoleutbildningar.

Det måste löna sig att utbilda sig.

Det måste också löna sig att kontakta Arbetsförmedlingen.

Förr om åren var det självklart att ett företag kontaktade Arbetsförmedlingen när det behövde rekrytera nya medarbetare. Det är det inte längre. Färre och färre använder sig av Arbetsförmedlingen och dess tjänster och av dem som ändå gör det är merparten missnöjda.

Den pågående omdaningen av Arbetsförmedlingen må ha sina fel och brister. Men den har med åren blivit helt nödvändig.

Det är svårt att hitta några nya, revolutionerande idéer om hur det ska bli lättare för företagen att rekrytera. Snarare handlar det om att intensifiera de insatser som visat sig vara framgångsrika. Utbildning och vidareutbildning gynnar både företagen och arbetstagarna.

Det har sagts förr, men det tål att upprepas: Kunskap väger tungt men är lätt att bära.

Sverige är så sakteliga på väg att återhämta sig från coronapandemin. Arbetslösheten sjunker i takt med att företagen vill anställa.

Det är bra. Samtidigt måste man vara medveten om att rekryteringsproblemen är strukturella, det vill säga att de finns där oavsett hög- eller lågkonjunktur. Om inte rätt saker görs finns risken att rekryteringsproblemen kommer att orsaka stora problem framöver.

För företagen och för samhället.

Fotnot: Enkäten genomfördes i december 2021. Då var fortfarande coronakrisen högst påtaglig. Sedan dess har kriget i Ukraina brutit ut.