Det bedrägliga i påståendet har bevisats gång på gång. Sol- och vindkraft har genom åren subventionerats kraftigt genom elcertifikatsystemet – solceller därtill genom investeringsstöd – medan en kärnkraftsreaktor så sent som vid årsskiftet stängdes ned med hänvisning till straffskatten på energislaget.

Språkröret Per Bolund (MP) har mer än en gång sagt att det är fritt fram att bygga nya reaktorer, men att ingen trots detta är intresserad – enligt Bolund ett tecken på att tekniken är förlegad. Sanningen är att det är olagligt att uppföra en ny kärnkraftsreaktor i Sverige, om den inte är specifikt avsedd att ersätta en av de befintliga, som då samtidigt ska tas ur drift. Den nya reaktorn måste byggas på samma plats som den gamla.

Det är i detta ljus man bör se skeendet kring det föreslagna slutförvaret för använt kärnbränsle. Branschen har slagit larm om att ett beslut om att börja bygga förvaret måste fattas, eftersom mellanlagret börjar bli fullt. Men regeringen har vägrat och meddelat att man istället vill dela upp beslutet, och tillåta ett större mellanlager medan slutförvaret utreds vidare. I retoriken får man det att handla om säkerhetsfrågor och behovet grundligt underlag, men i själva verket handlar det återigen om en politiserad och ideologisk syn på kärnkraft.

Som Johan Dasht på Svensk Kärnbränslehantering skriver i SvD (15/8) är ett beslut om ett slutförvar att legitimera kärnkraften som energislag. Det är något ett parti som Miljöpartiet – till stor del grundat på kärnkraftsmotståndet – inte kan göra. Därför motverkar man slutförvaret, trots att Strålsäkerhetsmyndigheten godkänt planen, trots att Finland redan är i färd med att bygga enligt samma plan, trots att Mark- och miljödomstolen godkänt det första steget och allt som återstår är ett rent förvaltningsbeslut. Som Dasht skriver är risken att domstolen inte ens kommer att kunna pröva planen om den delas upp, eftersom kärnbränslehanteringen hänger ihop i ett system.

Så skapas en kris av politiska skäl. Om inget beslut fattas snart kommer reaktorer att börja stänga ner om bara ett par år. 30 procent av Sveriges elförsörjning – därtill planerbar produktion som kompletterar den väderberoende kraften – riskerar att stoppas i ett svep och på obestämd tid. Ersättningen blir till största del import från länder med betydligt smutsigare elmix. Och från Miljöpartiet kommer det som vanligt att heta att kärnkraften inte klarar av att konkurrera.