I fredags (12/8 2022) skakades världen av beskedet att Salman Rushdie utsatts för ett mordförsök.
Vid ett framträdande i New York knivhöggs den 75-årige författaren, behövde rusas till sjukhus för att vårdas i respirator.
När beskedet kom att han inte längre behövde respiratorvård, var talbar och skämtade från sjukbädden gick det att andas ut (Svenska Dagbladet 14/8 2022. Rushdies son uttalade sig och sa att pappans trotsiga humor var intakt.
Det har gått över 30 år sedan ayatolla Khomeini ufärdade en fatwa och satte ett pris på Salman Rushdies huvud. Anledningen var romanen Satansverserna, som orsakade stora protester i flera muslimska länder.
Men ayatollan hade aldrig läst boken. Han fördömde den för att den bland annat berör profeten Muhammeds liv (The New Yorker 14/8 2022). Ändå blev Rushdie en bricka i en politisk konflikt och tvingades att gå under jorden i många år.
I efterhand är det lätt att se fatwan som ett omen, en startpunkt för den konflikt, mellan muslimsk fundamentalism och yttrandefrihet och sekulära värderingar, som präglat världspolitiken och västvärlden under decennier.
En händelse som föranledde 9/11, kriget mot terrorismen, Jyllandspostens Muhammed-karikatyrer, mordförsöken på Lars Vilks och dådet mot Charlie Hebdo. Då, 1989, låg allt det ännu dolt i framtiden.
Mordförsöket visar hur länge makterna, som vill skrämma till tystnad, är redo att ta till våld.
I Sverige utlöste fatwan en kris i Svenska Akademien när en minoritet av ledamöterna ville uppmana regeringen att agera i fallet. Majoriteten hänvisade till att Svenska Akademien inte ska göra uttalanden av politisk natur. I stället gjorde man breda fördömanden av attackerna på yttrandefriheten, och de flesta ledamöterna skrev enskilt på upprop till stöd för Rushdie.
Även här sträckte sig de historiska linjerna över lång tid: när det 2018 blev möjligt att begära utträde ur Svenska Akademien avgick de ledamöter som inte deltagit i arbetet sedan 1980-talet till följd av Rushdieaffären.
Mer intressant är hur Svenska Akademien 2016 svängde i frågan och tydligt uttalade sig mot dödsdomen mot Rushdie (Dagens Nyheter 24/3 2016). Något har tydligt förändrats.
På vissa sätt är det som att mordförsöket sluter cirkeln: kulturkriget är tillbaka där det en gång började. Salman Rushdie slapp tack och lov att bli en yttrandefrihetens martyr, men dådet är en isande påminnelse om priset för vissa yttranden.
Som liberalt sinnad är det dessutom en påminnelse om varför vi inte får vika oss en tum när det kommer till yttrandefriheten.