Det var tomt i bänkraderna.
Lika tomt som när partiledarna våren 2019 debatterade EU-politiken (bilden).
På plats i Forumsalen i Skellefteå fanns kommunfullmäktiges ordförande Daniel Ådin (S), kommunfullmäktiges förste vice ordförande Kerstin Olofsson (L) och några tekniker. Övriga deltog digitalt.
För det mesta fungerade tekniken. Ärende efter ärende lades till handlingarna.
Historiens vingslag slog.
Men tro nu inte att detta debattglada gäng var mindre talträngt än vanligt. I vanlig ordning hanns inte alla ärenden med.
Till exempel om det näringslivspolitiska programmet. Svenskt näringslivs kommunranking säger förvisso inte hela sanningen. Men att så många företagare upplever osund konkurrens i kommunen borde få varningsklockorna att ringa.
Den röda majoriteten försökte glida undan. Skyllde på än det ena än det andra.
De näringslivspolitiska programmen har kommit och gått. De har debatterats. Och debatterats.
Så till den milda grad att man ibland upplever att politikerna glömt bort varför en kommun lägger ner kraft och energi på ett sådant: Det är helt enkelt för att på olika sätt främja näringslivet i kommunen.
Det får aldrig glömmas bort.
Näringslivsklimatet är en surdeg som dragits i långbänk. Det är också frågan om allehanda stöd till Folkets hus-föreningarna. Beslutade av en socialdemokratisk majoritet.
Den här gången ifrågasatte den borgerliga alliansen kommunens banklån till föreningarna. I dag cirka 30 miljoner kronor.
Kommunalrådet Lorents Burman (S) försäkrade att det var länge sedan kommunen agerade så. Det är bra.
Mindre bra är att det inte finns några amorteringsplaner. Eller ens planer på amorteringsplaner.
Det här är pengar som borde ”hör[a] hemma i kommunens välfärd”, för att citera motionärerna.
Jo, så är det. Sveriges kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar. Därvidlag utgör Skellefteå inget undantag. Att värna de kommunala kärnverksamheterna borde sitta i politikernas ryggrader.
Liberalernas Stina Engström funderade över vården i livets slutskede och varför det tagit nio år (hittills) för ett kf-beslut att verkställas. Carina Sundbom (C) motionerade klokt om gemensamma luncher för äldre.
Någonting är på väg att hända inom politiken i Skellefteå.
Man skulle kunna kalla det för ideologiernas återkomst.
Diket mellan rött och blått vidgas, grävs djupare. Det är bra. Politiken blir mer spännande och väljarna får tydligare alternativ att ta ställning till.