Sjukt respektlöst att hota sjukvårdspersonal

Längre vårdköer och sjukare patienter är två orsaker till att hoten ökar.
Längre vårdköer och sjukare patienter är två orsaker till att hoten ökar.

Vårdpersonalen ska inte bli uppläxade. Det är politikerna som inte ser till att sjukvården får de pengar den behöver.

Ledare 8 december 2020 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Men hur tänker de?

De som hotar, tar till våld.

Tänker de överhuvudtaget? Förmodligen inte.

Förr om åren handlade det främst om poliser, åklagare, politiker, butikspersonal och journalister.

Till denna grupp kan vårdpersonal adderas. I dag en av de yrkesgrupper som är mest utsatta.

Och då handlar det inte bara om säkerhetssituationen efter skjutningar och kriminella uppgörelser i storstadsområdena. Det handlar om en vardag med verbala påhopp och hot.

Det går att skylla på längre vårdköer och sjukare patienter. Att timme efter timme sitta i ett väntrum kan få vem som helst att tappa tålamodet. Om man är tillräckligt frisk för att orka bråka vill säga.

Enligt en ny undersökning, som Novus gjort på uppdrag av Vårdförbundet, har fyra av tio av deras medlemmar någon gång utsatts för hot i jobbet. Då pratar vi legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

Det handlar om en respektlöshet, så grov att den är på gränsen till ofattbar.

Svensk sjukvård var underdimensionerad redan innan coronapandemin slog till. Det vi nu ser resultatet av är år efter år av besparingar, stängda vårdplatser och avdelningar, i kombination med en brister i personalförsörjningen.

Vårdköerna har växt och växt. Sjukvårdspolitikerna har låtit dem växa.

Under coronapandemin har patienterna både blivit fler och sjukare. Däremot har det inte blivit fler i personalen.

Vad det får för konsekvenser är inte svårt att räkna ut.

En dag kommer coronapandemin att klinga av och dö ut. Som spanska sjukan och asiaten.

Den dagen kommer mycket att ställas på sin spets.

Vi måste bland annat ta tag i frågan vad som är viktigt, vad vi ska prioritera. Om det är kommunala skrytbyggen eller om det är vården, skolan och omsorgen. Samhällets kärnuppdrag behöver mer pengar.

Vi går mot jul och nyår. Två helger som av tradition brukar innebära extra stor belastning på sjukvården.

Efter flera timmar i ett väntrum är det inte konstigt om tålamodet tryter.

Men det är inte vårdpersonalen som ska bli uppläxade. Det är politikerna som inte ser till att sjukvården får de pengar som den behöver för att fungera. Som vi vill att den ska fungera.

Underfinansierad och därmed underdimensionerad. Så ser den svenska sjukvården ut.

Regionernas sjukvårdspolitiker måste ta sitt ansvar. Om de inte redan visste det så handlar det om förtroendet för den svenska sjukvårdsmodellen. Den som är värd att bevara och som i varje fall ännu så länge det allmänna finansierar.

Ämnen du kan följa