Ska det verkligen behöva vara så här?

Att fler och fler flickor känner sig otrygga på gator och torg.

Nej, så ska det inte behöva vara. Ändå så är det så.

För en tid sedan presenterades den årliga ANDTS-undersökningen. Årets upplaga är den 26:e i ordningen.

ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

Undersökningen vänder sig till elever i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet i Skellefteå.

Narkotikaanvändningen minskar i årskurs nio, men ökar i årskurs två på gymnasiet. Uppgången är dock liten. Rökningen minskar i årskurs nio, men ökar i årskurs två på gymnasiet. Alkoholkonsumtionen har minskat både bland ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. Det kan delvis förklaras med att festivaler och andra evenemang ställts in.

Men även om förändringarna i negativ riktning är olyckliga så är de förhållandevis små.

Dock borde varningssignalerna ljuda kring e-cigaretterna. Enligt Folkhälsomyndigheten kan e-cigaretter innebära hälsorisker. Men konstaterar samtidigt att det behövs mer kunskap om hur användningen påverkar hälsan, särskilt om risker på lång sikt.

I USA misstänks över 800 personer ha fått allvarliga lungskador av att röka e-cigaretter.

Men den siffran som sticker ut i årets ANDTS-undersökning är otryggheten bland flickorna. Fler än fyra av tio i årskurs två på gymnasiet känner sig otrygga, för det mesta eller alltid.

Den senaste tiden har tidningarna fyllts av berättelser om våld och ond bråd död. Skjutningar och sprängningar.

Vardagsvåldet, personrånen och inbrotten, är konkreta exempel på hur kriminaliteten kommit närmare inpå vanligt folk. Ungdomsgäng skapar oro och otrygghet med hot och stök.

Självklart påverkar sådant. Men frågan är vad det är som gör att så många flickor känner sig otrygga?

Att som utomstående – och av ”fel” kön – exakt försöka förklara varför är svårt, komplext. Det handlar inte bara om den fysiska miljön. Det handlar också om de psykologiska mekanismer som styr stressfaktorerna.

Min uppmaning till kommunen, kommunens politiker, till organisationer som sysslar med brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder är: Lyssna på flickorna. Ta reda på vad de tycker och känner. Utan den kunskapen riskerar de brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärderna att bli punktinsatser utan helhetssyn och långsiktighet.

Först sedan den analysen är gjord är det dags att titta på möjligheter och lämpliga lösningar.

Mycket kan göras för att öka tryggheten, både den faktiska och den upplevda, i den offentliga miljön. Men det gäller att göra rätt saker.