Medan kommunen funderar blir de hemlösa inte färre

Det är de ekonomiskt svaga hushållen som drabbas värst av en bostadsmarknad i obalans och kaos. De hemlösa har det än värre.

Ett välfärdsland som Sverige ska inte ha 30 000 hemlösa. En rik kommun som Skellefteå ska inte ha drygt 130.

Ett välfärdsland som Sverige ska inte ha 30 000 hemlösa. En rik kommun som Skellefteå ska inte ha drygt 130.

Foto: Leif R Jansson/TT Nyhetsbyrån

Ledare2021-12-03 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är kallt därute.

Vinterns första köldknäpp är här.

Samhället har också blivit kallare. För dem som lite har, för dem som ingenting har.

Hur kan ett välfärdsland som Sverige göra så lite för 30 000 hemlösa?

Hur kan en rik kommun som Skellefteå göra så lite för drygt 130?

Förr om åren berodde hemlösheten i stor utsträckning på missbruk och/eller en psykisk problematik. Nuförtiden är hemlösheten i allt högre grad strukturell. Det handlar om personer som helt enkelt inte klarar av att ta sig in på bostadsmarknaden.

Om köerna till sjukvården är långa så är köerna till en hyreslägenhet ännu längre. I Skellefteå har Skebos bostadskö ökat med 10 000 personer på fem år. Priset på bostadsrätter och villor har skenat. Precis som priserna på andrahandsmarknaden.

Efter batteriföretaget Northvolts etablering har bostadsbristen i Skellefteå blivit allt värre. Folk hyr ut villor och lägenheter, flyttar ut till sommarstugan. Här finns det grova pengar att tjäna för den som är penningkär.

Det är de ekonomiskt svaga hushållen som drabbas värst av en bostadsmarknad i obalans och kaos. De hemlösa har det än värre.

För en tid sedan släppte Sveriges stadsmissioner rapporten ”Hemlös 2021”. Den övergripande slutasen är att det saknas en röd tråd vilket gör insatserna oprecisa och ineffektiva.

Eller som Sveriges stadsmissioner skriver: ”För att kommunerna ska kunna förebygga och motverka hemlöshet på ett effektivt och framgångsrikt sätt krävs tydligare riktlinjer. Det behövs också ett gränsöverskridande arbete för att sprida goda exempel och öka kunskapen om olika metoder för att bekämpa hemlöshet.”

Ett gott exempel är ”Bostad först”.

”Bostad först” har sitt ursprung i 1990-talets USA. Ge de hemlösa en bostad, erbjud sedan ett skräddarsytt stöd efter behov. Arbetssättet har visat goda resultat. I våra nordiska grannländer är Bostad först en del av de nationella strategierna mot hemlöshet.

Socialstyrelsen rekommenderar Bostad först i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård samt i de psykosociala insatserna vid schizofreni. Även Sveriges stadsmissioner förespråkar konceptet.

Och varför inte. Fungerar det så fungerar det. Och fungerar det annorstädes så borde det också fungera i Skellefteå.

Socialnämnden vill satsa på Bostad först. Nämndens ordförande Iosif Karambotis (S) vill gå ett steg längre: en nollvision mot hemlöshet.

Individ- och familjeomsorgen i Skellefteå, en avdelning under socialkontoret, är dock inte lika entusiastiska.

De tycker att det behövs ”ett gemensamt ställningstagande inom Skellefteå kommun tillsammans med Region Västerbotten, statliga och privata aktörer.” De vill invänta eventuella statliga medel och gå igenom anvisningarna.

Självklart är det bra att förvaltningen handskas försiktigt med pengarna. Samtidigt lär det inte bli varmare för de hemlösa innan det våras. De lär inte bli färre heller.

Förhoppningen är ett besked från staten under första halvåret 2022. Sedan ska kommunen fundera på om man ska satsa på Bostad först eller inte. Medan de hemlösa med stor sannolikhet fortfarande är hemlösa.

En sak är i varje fall helt klar: Utan ett kraftigt ökat bostadsbyggande kommer inte problemen att lösas.

Den som söker inspiration i kampen mot hemlösheten borde besöka Finland. De har lyckats där de flesta andra har misslyckats.

Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan inom Lunds universitet. En av slutsatserna han drar i rapporten ”Hemlöshet i Norden” är att bygga bostäder som folk har råd med. Vilket Finland har gjort.

Dessutom bygger de mycket: 1,58 bostäder per ny invånare. I Sverige är motsvarande siffra 0,38 (Nordic Welfare Centre 10/12 2020).

Vad Finland också gjort är att kombinera den framgångsrika avregleringen av bostadsmarknaden, som genomfördes på 1990-talet, med en satsning på en social bostadspolitik. Vilket inneburit att Finland är det land i EU där hemlösheten minskat mest.

Med en bostadsmarknad i balans har man dessutom lyckats dämpa hyreshöjningarna.

Finland har satsat på helheten. Vilket varit framgångsrikt. I Sverige får knappast orden en avreglerad bostadsmarknad yppas.

Ibland önskar man att ideologin fått stå tillbaka för andra jämförbara länders erfarenheter.

Så fungerar det inte i Sverige. Men det borde det göra om man tänker på de hemlösas situation.

Ett välfärdsland som Sverige ska inte ha 30 000 hemlösa. En rik kommun som Skellefteå ska inte ha drygt 130.