11 000 ton.

Så mycket mat slängs varje år på landets kommunala skolor, enligt en rapport från Livsmedelsverket. Det är var sjätte skollunch.

Räknat per elev, dag och måltid uppgår svinnet inte till mer än 50 gram. Men sammantaget blir det ett enormt resursslöseri.

Att minska svinnet är nödvändigt. Dels för elevernas välmående, dels för prislappen. Nyligen flaggade Lantmännen för prishöjningar på livsmedel för såväl deras kunder som för deras konsumenter. Orsakerna är kraftigt varierande väder, som sänkt skördenivåerna, och dyrare insatsvaror som drivmedel, el och transporter.

I vissa kommuner, som i Falkenberg, har skolmatsvinnet gått ner med 18 procent mellan 2019 och 2020. För andra, som Falköping, steg det med lika mycket för samma period. För Arjeplog, Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Skellefteå saknas matsvinnsdata.

Generellt har mindre kommuner mer matsvinn i skolorna, vilket hänger ihop med att de oftare använder mottagningskök än tillagningskök.

Lagas det, oavsett kökstyp, för mycket mat?

Enligt Livsmedelsverket är stress, höga ljudnivåer och få vuxna i matsalen de främsta orsakerna till att så mycket mat slängs. Det är rektors och kärnverksamhetens ansvar, inte måltids- och kökspersonalens. Eleverna måste få mer tid och mer trivsel runt luncherna.

Därtill är det mat från serveringen, alltså framställd eller tillagad mat, som inte får tas in i köket igen för att sparas eller frysas, som är det största svinnet. Det gäller även offentliga måltider i förskolor och inom äldreomsorgen.

Mat från tallrikarna utgör cirka 40 procent av den slängda matmängden varje läsår, medan kökssvinnet är lågt.

Därför är det bra att branschen har antagit nya riktlinjer för offentlig säker mat som styr vilken överbliven mat som får tas tillvara. På sikt kan det leda till mer sparade rester och lägre svinn.

En annan lösning vore att minska tallriksstorleken. Det har i andra länder, exempelvis England, gjorts för att tackla övervikt snarare än motverka svinn. Kanske går det att slå två flugor med ett fat.

I Sverige har nämligen andelen 11–15-åringar som lider av övervikt fördubblats sedan 1990, och andelen med fetma femdubblats under samma period, enligt Folkhälsomyndigheten.

Men mindre tallrikar får inte leda till att barn äter mindre än de behöver för att klara skoldagen.

Kommuner och verksamhetschefer bör uppmuntra att mer mat äts upp, snarare än att minska hur mycket som slängs.

Trötta skolbarn medför, precis som svinn, stora kostnader. I detta fall innebär besparingar på barnen faktiskt idel vinster.