Människor krossas och bankerna firar

De höga boräntorna har försatt medborgarna i
en orimlig situation.
De höga boräntorna har försatt medborgarna i en orimlig situation.

Riksbankens agerande har resulterat i miljardvinster för storbankerna. Samtidigt hamnar allt fler bolåntagare hos Kronofogden. Detta måste få ett stopp.

Ledare 25 januari 2024 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Etthundrafemtio miljarder kronor. Minst. Smaka på det. Det är nämligen vad de fyra svenska storbankerna gjorde i vinst förra året. En nästan ofattbar summa. Av dessa kommer 90 miljarder att delas ut till aktieägare. En summa större än hela den svenska försvarsbudgeten. Fem miljarder förväntas landa som bonusar i fickorna på höjdare inom bankvärlden. Detta trots att de höga vinsterna inte är ett resultat av hårda ansträngningar och smarta investeringar, utan är en konsekvens av Riksbankens beslut att gång på gång höja styrräntan för att bekämpa en inflation som till stor del inte har ett dugg att göra med Sveriges nationella politik och marknad.

Samtidigt som det är fest hos bankdirektörerna går en stor del av svenskarna på knäna ekonomiskt. Människor tömmer sina sparkonton för att ha råd att betala räntan. Andra, som saknar sparkapital, vänder sig till oseriösa snabblåneföretag eller pantbanken som en sista desperat åtgärd. Ett normalt bolån på två miljoner som för ett par år sedan kostade omkring 24 000 kronor per år i ränta ligger idag på över 110 000 kronor per år. För någon med medellön – omkring 38 000 kronor i månaden före skatt – handlar det om flera månadslöner som försvinner till banken.

Att Kronofogden i dagarna meddelat att skuldberget aldrig någonsin varit så stort som nu borde därför inte komma som en överraskning för någon. 2023 växte svenskarnas skulder med 18 miljarder kronor, eller 17 procent. Över 400 000 personer är i dag registrerade hos myndigheten. En allt större del av de krav som når Kronofogden handlar om människor som inte klarar av att betala sina räntor eller andra viktiga räkningar som el och vatten. Det är alltså inte lyxkonsumtion som skuldsätter svenskarna, utan försök till överlevnad.

Situationen är orimlig. Att lägga skulden på människor som tagit bostadslån och påpeka att de får skylla sig själva håller inte. För det första för att bostadsmarknaden som helhet sett ut som den gjort och det för många varit omöjligt att ställa sig utanför. För det andra för att ingen - inte ens bankerna i sina kalkyler – kunnat förutse den perfekta storm av inflation, räntehöjningar, ökade mat- och bränslepriser, arbetslöshet och elkris som nu uppstått. 

Det är dags för Riksbanken att sänka styrräntan. Thedéen kan inte fortsätta hålla kniven mot strupen på hushållen samtidigt som storbankerna gör miljardvinster. Det vore oförlåtligt.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa