Häromdagen meddelade elbörsen Nord Pool att de svenska elpriserna var nere på en rekordlåg nivå i hela landet. Allra lägst var det i söder. Under en timme på söndagen den 16 juli låg priset i elområde 4, som normalt ligger mycket högt, på - 69 öre/kWh. 

Enligt Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på elhandelsbolaget Bixia beror minuspriserna på en kombination av kraftfull överproduktion av el och en väldigt låg förbrukning. Bra väder med mycket sol, att det blåst mycket i Norden samt utbyggd sol- och vindkraft i Europa är bidragande orsaker (Aftonbladet 16/7). Att en stor del av industrin går på sparlåga under juli har rimligtvis också påverkat läget. 

Även om det naturligtvis finns skäl för de av räntor, bränslekostnader och inflation hårt pressade hushållen och företagen att glädja sig åt att elen för närvarande inte kostar mer än någon eller några hundralappar i månaden, är det viktigt att inte glömma bort hur det såg ut i vintras. Andrummet lär bli kort och snart drar kylan återigen in över Sverige. Risken är stor att elpriserna skjuter i höjden på samma sätt som de gjorde i vintras. Den här gången har energiminister Ebba Busch (KD) också understrukit att svenskarna inte kan räkna med något ytterligare elstöd (SR 28/6). 

En positiv sak är visserligen att det i dag finns fler vindkraftverk än det gjorde för ett år sedan. Samtidigt går det inte att blunda för att varken vindkraft eller solel i grunden är någon säker energikälla. Blir det en kall och vindstilla vinter i Sverige och Europa kommer framförallt elområde tre och fyra återigen att drabbas hårt, och vanliga villaägare återigen få elräkningar på tiotusentals kronor och ännu fler företag tvingas lägga ned verksamheten. En liten tröst är att svenskarna blivit bättre på att ransonera och planera för sin elanvändning och fler har bytt till timpris så att de själva i viss mån kan påverka kostnaderna. 

Grundproblemet kvarstår dock. Sverige saknar efter den rödgröna nedläggningen av ett antal kärnkraftsreaktorer tillräckligt med långsiktigt stabil och säker elproduktion. Vi har sedan millennieskiftet gått från 12 reaktorer till 6. Samtidigt har befolkningen ökat, näringslivet växt och vi befinner oss i en intensiv övergång från ett fossilberoende samhälle till ett där i princip obegränsad tillgång till el är en förutsättning för såväl transportsektorn som basindustrin. 

Den effektbrist som uppstår så snart inte vädret är “rätt” är ett faktum. Dessutom råder fortfarande en allvarlig kapacitetsbrist. Det svenska elnätet är eftersatt och det är ett allvarligt problem att den el som produceras vid vattenkraftverken i norr inte kan transporteras till södra delarna av landet där behoven av el är störst.  

Viktiga steg har tagits av den borgerliga regeringen för att underlätta byggandet av ny kärnkraft i Sverige. Det är bra, liksom att det finns ett intresse från flera håll för att investera i nya reaktorer. Dock är det viktigt att så snabbt som möjligt gå från ord till handling. Att bygga ny kärnkraft tar tid. Säkerligen har vårt land flera tuffa vintrar med skenande elpris framför sig innan det går att andas ut. Därför är det viktigt att varken politiker eller medborgare slappnar av eller låter sig kollras bort av rekordlåga elpriser soliga, blåsiga sommardagar när industrin är på semester.