Löneskillnaderna fortsätter vara ett sorgebarn

Kvinnor jobbar mer deltid, oftare i låglöneyrken, tar ut mer föräldraledighet samt är sjukskrivna i högre utsträckning.

Ledare 6 februari 2021 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det skiljer uppskattningsvis 3,2 miljoner kronor i livsinkomster mellan kvinnor och män, så kan vi inte ha det.

Det konstaterade jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) i ett pressmeddelande i samband med att kommissionen för jämställda livsinkomster presenterade sitt första delbetänkande.

En haverikommission ville kommissionens medlemmar kalla sitt arbete i en debattartikel i Svenska Dagbladet (4/7 2020).

Samtidigt som lönestatistiken går åt rätt håll har kvinnor inte knappat in på män när det gäller disponibel inkomst. Kvinnor har i genomsnitt 77 procent av mäns inkomst. Ett gap som inte förändrats sedan 1995.

”Det finns få politiska frågor där glappet mellan den uttalade viljan och det faktiska utfallet är så stort”, skrev kommissionens medlemmar.

Förklaringarna som ges till glappet är inte nya: kvinnor jobbar mer deltid, oftare i låglöneyrken, tar ut mer föräldraledighet samt är sjukskrivna i högre utsträckning.

Ny är inte heller debatten om huruvida detta beror på livsstilsval eller samhälleliga orättvisor.

”Låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat”, som Ebba Busch (KD) tweetade 2014.

Samtidigt kan man konstatera att kvinnors möjligheter att välja har ökat över tid. För unga kvinnor i dag är många friheter, som deras mor- och farmödrar bara kunde drömma om, en självklarhet tack vare ihärdig kvinnokamp.

Men livstidsinkomster formas under lång tid, vilket skapar en viss eftersläpning i statistiken. Än är hemmafrusamhället med sambeskattning inte mer avlägset än några decennier tillbaka i tiden.

Att valmöjligheterna öppnats för kvinnan betyder såklart inte att det är lätt att bara ”välja jämställdhet”. Inte heller att valen inte påverkas av normer och föreställningar om manligt och kvinnligt, som kommissionen framhåller.

Samtidigt är förändringen av normer någonting som tar lång tid, och som är svåra att ändra i en politisk handvändning och med politiska verktyg.

Men det delbetänkande som nu lämnats över berör myndigheter och hur offentliga stöd fördelas mellan kvinnor och män – vilket utan tvekan står under politisk kontroll. Delar av resultaten, som att kvinnor i högre grad nyttjar olika inkomstprövade bidrag, speglar deras högre frånvaro på arbetsmarknaden.

Men skillnaderna verkar även delvis bero på en tendens hos myndigheter att stärka vissa könsskillnader.

Det tydligaste exemplet rör Arbetsförmedlingens hanteringen av nyanlända. På oklara grunder bedöms kvinnorna som mindre matchningsbara, vilket påverkar vilka insatser de får ta del av.

Generellt får de mindre stöd och färre möten än utrikes födda män. I högre grad hänvisas de till insatser som snarare uppfyller aktivitetskravet än för dem närmare arbetsmarknaden.

Det är en tydlig orättvisa som det bör finnas en bred politisk vilja att göra någonting åt.

Just brist på politisk vilja och politiskt mod pekade kommissionen ut som en del av problemet i Svenska Dagbladet. Detta eftersom många åtgärder uppfattas som ingrepp i den privata sfären.

Med rätta kan ofta tilläggas.

Det privata är politiskt, skanderade 1970-talets feminister. Samtidigt visar kommissionens arbete att det fortfarande finns mycket ojämställdhet att ta itu med utanför den mest privata sfären.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Annie Lööf får svårt att skaka av sig Dadgostar

Annie Lööf får svårt att skaka av sig Dadgostar
Politik

Andersson: Längre fängelse för kriminella

Andersson: Längre fängelse för kriminella
Politik

Busch: En röst på C är en röst på MP

Busch: En röst på C är en röst på MP
Nato

Så var vägen till invitee-status i Nato

Så var vägen till invitee-status i Nato
Politik

Ebba Busch tar avstånd från omvändelseförsök

Ebba Busch tar avstånd från omvändelseförsök
Visa fler