Livskraftiga företag uppstår inte genom bidrag

Näringspolitiken är ett lapptäcke av bidrag som stjälper mer än hjälper. Dags för en omläggning som kan ge verklig tillväxt.

Tillväxtverket är en av flera myndigheter vars syfte är att försöka bidra till ökad ekonomisk tillväxt.

Tillväxtverket är en av flera myndigheter vars syfte är att försöka bidra till ökad ekonomisk tillväxt.

Foto: Janerik Henriksson/TT Nyhetsbyrån

Ledare2022-03-31 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Varje år satsas åtminstone tio miljarder kronor, av skattebetalarnas pengar, på det som kallas ”det statliga riskkapitalet”.

Det är näringspolitiken försök att stötta nya, innovativa företag, som har svårt att få finansiering, men som kan växa och bli framtidens storföretag. Det är i varje fall tanken.

Tyvärr är det inte några nya Ikea, Scania eller Spotify som uppstår ur den statliga bidragskranen.

Snarare visar den forskning, och de vetenskapliga utvärderingar som gjorts, att ”innovationspolitiken” mest leder till bortslösade skattepengar, tillfälliga ”sockerkickar” och i vissa fall rena bidragsentreprenörer, som startar företag enbart för att livnära sig på stöden.

Näringspolitiken är i stort behov av en omläggning – och idéer finns.

På ett seminarium, anordnat av nätverket Liberal Agenda (26/3 2022), presenterade entreprenören Jan Rejdnell ett antal förslag som syftar till att strypa bidragen, för att i stället frigöra både enskilda näringsidkare och det privata riskkapitalet.

Exempelvis skulle den som satsar pengar i ett onoterat företag kunna få en skatterabatt. Nystartade företag skulle kunna få tjäna in lägre inkomster skattefritt för att ge bärkraft och bygga upp det egna kapitalet.

Det är helt rätt inriktning. Marknaden, inte politiker eller myndigheter, vet bäst vilka idéer och verksamheter som är värda att satsa på.

I stället för att statliga byråkrater ska leka riskkapitalister med skattepengar är det bättre att försöka sänka trösklarna och hindren för nya företag att växa fram – och för det privata kapitalet att finansiera de företag som vill växa.

Egen intjäning och inte bidrag bör utgöra grunden för nyföretagande. I den mån det offentliga alls ska finansiera nya eller växande företag bör det ske i form av lån.

Det borde vara självklarheter, men har glömts bort i framväxten av det som kan kallas ett bidragsindustriellt komplex.

Myndigheter och statliga bolag, innovationskontor, bidragstagande företag och många andra vill motivera sin existens. Politiker vill å sin sida gärna visa att de satsar på nya, snabbväxande företag.

Nästa gång någon föreslår en ny satsning på ”innovation” är det värt att komma ihåg att den ekonomiska forskningen är entydig om bristen på verkliga resultat.

Bidragskranen behöver stängas av och pengarna i stället användas till att sänka skatten för de småföretagare som kämpar med annat än att få nya myndighetspengar.