Litet bo jag sätta vill.
Ja, vem vill inte det. Sätta bo, flytta hemifrån.
Hyresgästföreningens rapport ”Unga vuxnas boende” visar att drygt 200 000 unga vuxna bor kvar hemma – trots att de inte vill. Ung vuxen är du mellan 20 och 27 år.
Att trösklarna in på bostadsmarknaden behöver sänkas, och det rejält, är ingen nyhet. På samma sätt behöver trösklarna in på arbetsmarknaden bli lägre. Inte minst för att hjälpa de som står långt ifrån arbets- och bostadsmarknaden.
Utan jobb är det svårt att få en bostad, och utan bostad är det svårt att flytta dit jobben och studieplatserna finns. Rörligheten hämmas.
Eva Nordström, tidigare vd på Stockholms Kooperativa Bostadsförening, presenterade i måndags (4/4 2022) förslag på åtgärder som kan underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad. Utredningen gjordes på uppdrag av den förra rödgröna regeringen.
Sådana åtgärder behövs. Inte minst med tanke på skenande bostadspriser och byggkostnader. Men frågan är hur pricksäkra förslagen är när teori ska omsättas i praktik. Det finns en rad frågetecken.
Tanken är att förstagångsköpare får ett startlån för att kunna köpa en bostad. Lånet ska minska kontantinsatskravet från 15 till fem procent av bostadens värde. Maxbeloppet är 250 000 kronor per person.
Det ska, enligt utredaren Eva Nordström, minska sparandetiden till kontantinsats och minska behovet av blancolån.
Martin Hofverberg är chefsekonom på Hyresgästföreningen. Självklart talar han i Hyresgästföreningens namn och sak, vilken är att värna hyresrätten. Det vill säga ett boende utan kontantinsats.
Till TT Nyhetsbyrån säger han: ”Problemet är att när staten börjar stödja konsumenter på det här sättet så går priserna upp och då måste man öka stödnivåerna igen. Man måste jaga priser hela tiden och desto mer pengar man öser, desto mer stiger priserna” (4/4 2022).
Startlånet riskerar att öka de svenska hushållens skuldsättning från en redan hög nivå. Med startlånet kan förstagångsköparna frestas att köpa en bostad, större än vad de egentligen behöver. Man får ju låna till insatsen.
Utredningen har heller inte kunnat titta på amorteringskravet, eftersom utredaren inte haft mandat att föreslå ändringar i dagens kreditreglering med amorteringskrav och skuldkvotstak. Därmed är elefanten kvar i rummet.
Utredningen adresserar heller inte grundproblemet. De höga bostadspriserna.
Därmed kvarstår de höga trösklarna in på bostadsmarknaden – även med en hjälpande hand från ett startlån.
Varför gav regeringen utredaren ett så snävt uppdrag?
Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen menar att lösningen är att bygga bort bostadsbristen med hyresrätter som folk har råd att bo i. Det låter väldigt enkelt, men är svårare att genomföra.
För att kunna bygga billigare behöver byggnormerna ses över. Dagens trubbiga regler riskerar inte bara att leda till högre byggkostnader utan även en mindre hållbar stadsplanering.
Ett tips till den socialdemokratiska regeringen är att rikta blickarna mot Finland. Där är knappt hälften av lägenheterna ”sociala bostäder” där staten subventionerar fastighetsägarens räntekostnader mot att hyran är reglerad. Resten är privata med fri hyressättning.
Bortom statliga utredningar och startlån till förstagångsköpare döljer sig en stelbent och osmidig bostadspolitik. Så länge den kvarstår finns förlorarna bland de som av olika anledningar har en svag ställning på bostadsmarknaden. Oavsett hyrt eller köpt boende.
För dem behövs det betydligt mer än ett startlån för att kunna etablera sig på en delvis dysfunktionell bostadsmarknad.