Att slå ihop Liberalerna och Centerpartiet är en idé som lyfts med jämna mellanrum.

Nu senast av Liberalernas förre partiledare Bengt Westerberg (SVT 15/9 2020).

Som lösning på partiets svaga stöd i opinionen.

Redan på 1970-talet gjordes ett första misslyckat försök att förena partierna. På den tiden samlade Folkpartiet och Centerpartiet tillsammans över 30 procent av väljarkåren. I dag ligger den siffran på betydligt beskedligare elva procent.

Att bilda ett parti med tvåsiffriga opinionssiffror, som skulle kunna skapa en bred liberal mitt i svensk politik, och kanske växa sig ännu starkare, kan verka lockande.

För många i de två partierna går tankarna säkert till Emmanuel Macrons framgångar i Frankrike.

Frågan är dock om det är en vision som lockar väljarna lika mycket.

En Demoskopundersökning, gjord på uppdrag av Liberala Nyhetsbyrån, från tidigare i år, pekar på att ett sammanslaget liberalt alternativ inte har större potential än de båda partierna var för sig.

Endast sex procent av väljarna är säkra på att de skulle rösta på det nya partiet. Att jämföra med tre respektive åtta procent för Liberalerna och Centerpartiet åtskilda.

Ungefär 22 procent kunde tänka sig – men var inte säkra på – att rösta på partierna när de är åtskilda. Bara sexton procent överväger det sammanslagna alternativet. I det här fallet verkar två plus två vara lika med tre.

Utåt sett kan det ha verkat som att partierna närmat sig varandra allt mer.

Centerpartiet har omfamnat liberalismen som ideologi fullt ut. Partierna har samarbetat såväl inom Alliansen som inom januariavtalet. De verkar helt enkelt trivas med att kroka arm och göra gemensam sak i riksdagens korridorer.

Att inte bara kroka arm, utan uppgå i samma parti, kan dock bli svårare. Partiernas interna kulturer skiljer sig markant åt. Centerpartiet har en stark partipiska och värderar sammanhållning. I Liberalerna är det precis tvärtom.

De två partiernas processer för att hantera januariavtalet var illustrativa. Medan Liberalerna bråkade inför öppen ridå, och var kluvet på mitten, röstade Centerpartiets förtroenderåd ja till avtalet med röstsiffrorna 56 för och två emot.

Trots uppgifter om oenigheter under ytan.

Vem som skulle leda det nya partiet är också det en öppen fråga: att lyckas ena två vitt skilda grupperingar är ingen enkel uppgift.

Oklart är också vad Centerpartiet skulle ha att vinna på en sammanslagning. Det kan vara förklaringen till att det är en idé som främst lyfts fram av gamla folkpartister.

Kalkylen verkar vara att Centerpartiet har väljarna och pengarna, och att Liberalerna i sin tur kan erbjuda en spänstig idédebatt och kulturellt kapital.

Sammantaget verkar det som om Liberalerna behöver Centerpartiet mer än vad Centerpartiet behöver Liberalerna.

Kanske är man inte alltid starkare tillsammans.

Ska det finnas två liberala partier i svensk politik behöver man ha olika profil och attrahera olika väljare.

Där har främst Liberalerna ett stort jobb att göra framöver. Tre procent i opinionen talar sitt tydliga språk, och vill man inte uppgå i Centerpartiet är det hög tid att agera innan man åker ur riksdagen.

Sker det kan man vara säker på att Centerpartiet likt gamar kommer att cirkulera kring partiet och försöka rädda vadhelst som räddas kan i form av väljarstöd och medlemmar till de egna leden.