Vartannat nystartat företag i Stockholm är inom artificiell intelligens (AI). Det slog bolaget Silo AI fast i en nordisk branschrapport från 2021. Det året hade Sverige hela 221 AI-startups, långt fler än Finland och Danmark.
Det kan låta progressivt. Men över en tredjedel är konsultbolag. Det indikerar att många företag i Sverige, särskilt små och mellanstora, inte själva kan hitta eller utveckla den kompetens som behövs för att använda AI i sina affärer.
Bara inom Norden kan 700 miljarder kronor i mervärde frigöras om företag använder sig av befintliga AI-lösningar, enligt Silo AI. Och enligt Myndigheten för digital förvaltning kan den Sverige spara 140 miljarder kronor varje år om befintlig AI används inom all offentlig verksamhet. Det borde gå.
Enligt branschrapporten Government AI Readiness Index ligger Sverige på plats sex globalt sett, strax bakom Finland. Sverige står för den största delen av den nordiska AI-arbetskraften, men ges låga poäng för transparens inom AI-frågor. Det bådar illa eftersom samtalet om teknologin måste vidgas för att den ska ha en chans att göra nytta.
Tyvärr syns inte detta vare sig i riksdagspartiernas valplattformar eller den allmänna debatten. Dominerande ämnen som vård, skola, försvar och ekonomi är intressant nog grovt beroende av AI. Den som vill prata skatter eller vårdplatser bör involvera ett teknologiskt perspektiv för att behålla relevansen. Vad sker med skattebaser som jobb och konsumtion när AI ritar om arbets- och handelsmönster? Vilka resurser frigör AI inom vården, och vart ska de riktas?
AI är på väg att revolutionera finanssektorn. Idag handlas tre av fyra aktier i USA genom algoritmer. Men aktiehandel bygger på riskanalyser, och där finns mycket att göra. Bara en procent av all penningtvätt upptäcks, enligt kreditvärderingsinstitutet Fitch. De senaste årens skandalösa penningtvättar hos Danske Bank och Swedbank visar på sektorns kunskapsunderskott.
Det är inte säkert att stora aktieaffärer bör utföras av algoritmer. All mänsklig kunskap och erfarenhet kan inte automatiseras. Men när det gäller liv och hälsa behöver AI hanteras annorlunda.
Med alla enheter och appar som låter personer samla in egen hälsodata ökar mängden information för vården exponentiellt. Varje kvartal dubbleras den medicinska kunskapen, enligt forskare.
För att sjukvården ska kunna tillgodogöra sig allt detta krävs avancerad AI. Inom läkemedels- och vaccinutveckling krävs bättre modeller av proteinstrukturer. Inom cancervård behövs bild- och mönsteranalys för tidigare upptäckter av sådant som bröst-, hud- och lungcancer.
Det är inte bara på kliniker som AI kan rädda fler liv. Bilindustrin sköter löpande förbättringar av kritiska säkerhetssystem med AI, vilket i sin tur bygger på storskalig datainsamling av körbeteenden.
Några som upptäckt detta är försäkringsbolagen, som vill ge lägre premier till mer riskmedvetna bilägare. Här blir en samhällsnytta till en sidonytta. Därför behövs mycket mer insyn i bolagen och politiken. Folk måste förstå konsekvenserna av att räcka över stora mängder personlig data till allsköns bolag. Transparens måste bli en konkret konkurrensfördel.