För en tid sedan arrangerade SVT Agenda ett specialprogram med fokus på klimat.

Politiker och forskare fick mötas för att diskutera det klimatpolitiska arbetet.

En viktig diskussion, men samtidigt en som riskerar att bli alltför smal.

Politiken utgör inte hela samhället. Inom svenskt näringsliv går klimatomställningen i allt snabbare takt. Många av de miljövänliga lösningar som efterlyses i samhällsdebatten finns redan. Men byråkrati och politiska låsningar sätter stopp för implementeringen.

I delar av näringslivet har miljö- och klimatarbetet pågått under lång tid.

Förra året visade fil dr Jonas Grafström i sin bok ”Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige” hur landets koldioxidutsläpp minskat med 27 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin nästan fördubblats.

Minskningen har till stor del skett med hjälp av ny miljövänlig teknik och att företag använder resurser mer effektivt. Men det har också skett i samspel med politiska beslut, exempelvis koldioxidskatten som i sin första form introducerades 1991.

Fortfarande är utsläppen alldeles för höga, och nu arbetar många branscher för att bli helt fossilfria.

Ett exempel är det fossilfria stål som utvecklas på flera håll i Sverige. Stålindustrin är i dag den bransch som har högst koldioxidutsläpp: totalt står den för elva procent av Sveriges samlade utsläpp.

I en alltmer globaliserad och ekonomiskt växande värld kommer utsläppen att öka om ingen förändring sker. För att motverka detta startade SSAB, LKAB och Vattenfall 2016 samarbetet Hybrit.

I somras blev de först i världen med att ta fram fossilfritt stål och leverera till kund.

Vid sidan av den delvis statliga satsningen finns den privata H2 Green Steel. De planerar att starta sin tillverkning redan 2024, två år tidigare än Hybrit planerar att tillverka fossilfritt stål i kommersiell skala.

Sverige är fullt av innovativa företag som driver miljövänliga projekt med stor potential.

Och de skapar innovationer som inte bara minskar utsläppen i Sverige. När kunskap och nya tekniker exporteras kan de bidra till lägre utsläpp globalt, när fler företag runt om i världen får möjlighet att skapa produkter på ett mer hållbart sätt.

För att fossilfritt stål, och många av de andra innovationerna inom svenskt näringsliv, ska kunna bli verklighet krävs dock el – mycket el. Framförallt behövs en ren och stabil elproduktion för att industrierna ska kunna ställa om till en miljövänlig tillverkning.

Offentliga upphandlingar kan också vara ett viktigt verktyg för att öka takten i omställningen. Värdet på de offentliga upphandlingarna uppgår till nästan 800 miljarder kronor. Men när upphandlingarna ensidigt fokuserar på lägsta pris riskerar de klimatsmarta lösningarna att utebli.

Inom det svenska näringslivet finns både en vilja och konkreta lösningar för att minska Sveriges klimatpåverkan. På många sätt ligger Sveriges företag i framkant när det gäller miljöfrågor.

Men för att de miljövänliga lösningarna ska kunna gå från pilotprojekt till storskalighet kommer även politiska reformer att behövas.

Näringslivet är redo att ställa om. Nu väntar de på att regeringen går från ord till handling.