LÄt inte Sverige sluta som West Side Story

MÄnga kvinnor lever, verkar och Àlskar i gÀngmiljön. Deras verklighet och öden uppmÀrksammas alltför sÀllan.

 I Steven Spielbergs nyfilmatisering av West Side Story finns lÀrdomar för hanteringen av svensk kriminalitet.

I Steven Spielbergs nyfilmatisering av West Side Story finns lÀrdomar för hanteringen av svensk kriminalitet.

Foto: Chris Pizzello/AP Photo/TT NyhetsbyrÄn

Ledare2022-01-15 07:00
Detta Àr en ledarkrönika. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

West Side Story Àr en odödlig historia.

Konflikten mellan de konkurrerande gĂ€ngen Jets och Sharks, och Tonys och Marias kĂ€rlek som spirar dĂ€remellan, gĂ„r att se i en nyinspelad version i regi av Steven Spielberg. En modern Romeo och Julia-saga med 50 Ă„r pĂ„ nacken.

NÀr det sista skottet skjutits stÄr Maria ensam kvar, utan sin Àlskade Tony. Liksom mÄnga kvinnor i Sverige som förlorat sin Àlskade i skjutningar i de eskalerande gÀngkrigen.

Kvinnor finns i och i nÀrheten av gÀngmiljön. Men deras liv och roll uppmÀrksammas sÀllan.

I fjol rapporterades om att polisen ser fler kvinnor i gĂ€ng. Uppdragen de fĂ„r Ă€r ofta som lagerhĂ„llare eller kurirer, enligt en artikel i Göteborgs-Posten (20/5 2021). Men vissa Ă€r aktiva Ă€ven i vĂ„ldet.

En enkÀtundersökning som tidningen genomförde visade Àven att poliser upplever att det finns ett mörkertal.

Kvinnors kriminalitet Àr lÀttare att missa.

Det i sig Àr en anledning till att de blir attraktiva för att frakta eller förvara vapen och narkotika. Risken för upptÀckt Àr mindre.

En polis i Göteborgs-Postens artikel skĂ€mtar om en ”rosa lagbok”, att mjukhandskarna Ă„ker pĂ„ nĂ€r en gĂ€rningsman Ă€r kvinna.

SÄ kan det inte vara i ett land dÀr likhet inför lagen ska rÄda.

Polisens missar innebÀr att kvinnorna riskerar att missa den hjÀlp som finns att fÄ.

I en studie frÄn Linnéuniversitet i VÀxjö, som undersöker Fryshusets avhopparverksamhet Passus, konstateras att kvinnor haft kontakt med verksamheten i form av anhöriga. Det Àr nÄgot att vara vaksam pÄ Àven om mÀnnen Àr dominerande i gÀngen.

Liknande problem finns i verksamheter som ska fÄnga upp ungdomar. I en rapport frÄn Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) om en annan Fryshuset-verksamhet vittnas om att de till en början hade svÄrt att fÄ in tjejer i verksamheten.

En upplevelse som rapporten konstaterar knappast Àr unik utan gÄr igen i mÄnga liknande verksamheter.

Men flickvÀnner och tjejkompisar Àr inte de enda kvinnorna i gÀngkriminella mÀns liv. Mammorna spelar en avgörande roll.

I en text i Kvartal (11/12 2021) argumenterar Ulrika Nandra för att samtalet borde kretsa mindre kring pappornas frÄnvaro, och mer pÄ hur man kan stötta de kÀmpande ensamstÄende mammorna.

Faktum Àr att det inte Àr en frÄnvarande pappa som Àr den viktigaste riskfaktorn utan en frÄnvarande förÀlder oavsett kön.

Det skapar risken att den andra förĂ€ldern ”kĂ€mpar ihjĂ€l sig”. Att sorg, stress och fattigdom raserar förutsĂ€ttningarna Ă€ven för förĂ€ldraskapet.

Och oftast Àr det just mamman som stÄr kvar, utan ork och resurser att hjÀlpa sitt barn. Det Àr problemet, inte att barnet i pappans frÄnvaro saknar en manlig förebild.

FlickvÀnnerna kan vara i riskgrupp för att hamna dÀr. En sÄdan utveckling har funnits lÀnge i USA dÀr pappor i fÀngelse blir en grogrund för en kriminalitet som gÄr i arv.

Det Àr en möjlig utveckling att vara vaksam pÄ.

I slutÀndan handlar det om kÀrlek. Det Àr oftast det som lockar in tjejer i gÀngen: de börjar som nÄgons flickvÀn.

Det Àr vad som driver mammor att kÀmpa tills de gÄr sönder. Och kanske Àr det vad som kan fÄ mÀnnen att vÀnda frÄn det destruktiva.

Verkligheten Àr alltför lik fiktionen, men kanske behöver allt inte sluta i tragedi likt i West Side Story.