Lärdomar till livet efter pandemin

När coronapandemin till slut är över måste Sverige på allvar börja tackla vårdens systemfel och brister.

Intensivvården har pressats hårt av coronapandemin. Trots att vaccineringen har börjat är faran inte över.

Intensivvården har pressats hårt av coronapandemin. Trots att vaccineringen har börjat är faran inte över.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Ledare2021-01-07 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Folkhälsomyndigheten har ändrat sig i frågan om covid 19-vaccinet (Sveriges Television 5/1 2021).

En prioriteringsordning där riskgrupper skulle vaccineras först har efter påtryckningar från flera regioner – däribland Region Skåne, som fattade ett eget beslut i strid med FHM – ändrats till att vårdpersonal i vissa fall kan få vaccin först.

Precis som med coronapolitiken i stort är det svårt att på förhand veta vad som ger bäst resultat.

Argumentet mot Region Skånes linje är att konsekvenserna av ett försenat vaccin för riskgrupperna är potentiellt större. Å andra sidan är intensivvårdspersonal en liten grupp som skulle kunna gå snabbt att vaccinera.

Oavsett vad som visar sig vara rätt är det dock bra att Region Skåne fattar ett eget beslut som de tror på utifrån sina förutsättningar.

Det finns inte jättemånga argument för det svenska sjukvårdssystemet – regionernas uppdelning och utformning är i grunden en kvarleva från 1800-talet – men ett som kan framföras är att det möjliggör lokalt och självständigt beslutsfattande.

Coronapandemin har illustrerat att staten inte alltid gör bättre ifrån sig, varken vad gäller politiker eller tjänstemän.

Även om diskussionen om ett reformerat – och säkerligen mer nationellt – vårdsystem bör och lär fortsätta är det bra att påminnas om att reformer inte bara kan nöja sig med att lyfta ansvar till den statliga nivån.

En liknande lärdom finns att hämta från Israels covid 19-vaccination. Mindre än tre veckor efter att landet påbörjade sitt program är drygt 1,2 miljoner invånare vaccinerade.

Som framgår i The Economist (4/1 2021) beror det bland annat på att man betalat extra för att få tillgång till mer vaccin, men också på strukturen i sjukvårdssystemet.

Konkurrens är bra. Inte bara på produktionssidan utan också på beställarsidan. Israels system med fyra konkurrerande icke-vinstdrivande försäkringsbolag och obligatoriska sjukvårdsförsäkringar har drivit på möjligheterna för riskgrupper och vårdpersonal att få vaccin snabbt.

Israels sjukvårdssystem påminner till utformningen om Nederländernas, som återkommande får topplaceringar i jämförelser mellan länders sjukvårdssystem.

Det är värt att studera närmare för den som vill komma till rätta med de långa och för varje år växande svenska vårdköerna. När coronapandemin till slut är över måste Sverige på allvar börja tackla vårdens systemfel och brister.