Landsbygdens elever i storstadselevernas skugga

Skoldebatten domineras av ett storstadsperspektiv trots skolorna är mätbart sämre på landsbygden.

Ledare 13 april 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Av de elever som gick ut grundskolan 2021 hade 76 procent godkänt betyg i alla ämnen.

Flera kommuner avviker dock kraftigt från rikssnittet, som Östra Göinge kommun i norra Skåne.

Där har man länge dragits med svaga skolresultat. I fjol var det endast lite över hälften av niondeklassarna – 51,5 procent – som gick ut med fullständiga betyg (SVT Nyheter 8/10 2021).

Från en skola i världsklass till en i fritt fall.

Sjunkande resultat och minskad jämlikhet.

Få lär ha missat att den svenska skolan dras med problem. Syndabockarna som pekas ut i debatten är många – kommunaliseringen, valfriheten, digitaliseringen, flumpedagogiken – men lösningsförslagen är färre.

Parallellt med att skoldebatten gått på rundgång har klyftorna mellan stad och land blivit en allt hetare politisk fråga.

Anmärkningsvärt är hur sällan debatterna möts. I stället är det förhållanden som råder i stora städer, som sätter agendan för hela skoldebatten, trots att förutsättningarna ser helt annorlunda ut på landsbygden.

På uppdrag av Svenskt näringsliv har Gabriel Heller-Sahlgren, forskare på Institutet för näringslivsforskning, analyserat resultaten från 2019 års nationella prov i matematik.

I den visar han att de geografiska skillnaderna är stora, och kvarstående även efter det att man tagit hänsyn till skillnader i elevsammansättning. Skolor på landsbygden håller i snitt lägre kvalitet jämfört med skolor i storstäder. Oavsett om de senare ligger i innerstadsområde eller i förort.

Andra rapporter och undersökningar har kommit fram till liknande resultat. I fjol kom en analys av Timss-provet – som visar hur elever i ett 60-tal länder presterar i matematik och naturvetenskap – från 2019 fram till att landsbygdens elever underpresterade – främst för att färre av dem nådde upp till de högre betygsnivåerna.

Den statliga långtidsutredningen visade på betydande geografiska skillnader redan 2019. En av utredarna sa då till tidningen Läraren (16/10 2019) att man inte kunde se att de största problemen med likvärdighet i svensk skola fanns i städernas utanförskapsområden.

Ett annat resultat från långtidsutredningen, som bekräftas i Gabriel Heller-Sandgrens rapport, är att friskolor presterar bättre än kommunala skolor. Oaktat vilken typ av kommun som friskolan ligger i och oavsett om den är vinstdrivande eller inte.

Det är värt att minnas  den allt hetare debatten om friskolornas vara eller icke-vara.

Då är det dock viktigt att minnas att friskolor är en icke-fråga i många landsbygdskommuner där alternativen till de kommunala skolan är försvinnande få, försumbart små eller rent av icke-existerande.

Fristående grundskolor finns 185 av Sveriges 290 kommuner, enligt Skolverkets statistik. I många små landsortskommuner saknas förutsättningar för valfrihet.

Förutsättningarna kommer alltid att skilja sig åt i olika delar av landet. Men det rättfärdigar inte att elever på landsbygden i dag hänvisas till sämre skolor än jämnåriga storstadselever.

Klyftorna mellan stad och land är en av skoldebattens blinda fläckar. Att bara utgå från läget i storstäderna är att försumma en stor del av Sveriges elever.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa